Kommunen har istället köpt platser på boenden i andra kommuner.
– Det är svårt att hitta boende. I de här fallen har vi dessutom väldigt kort tid på oss, då vi måste finna en lösning inom två dagar, säger Ulla-Karin Alnebo, verksamhetschef på socialförvaltningen.
Vissa kommuner har ett avtal med Migrationsverket som reglerar hur många ensamkommande flyktingbarn de kan ta emot. Efter en lagändring kan Migrationsverket från och med i år anvisa ensamkommande barn till alla kommuner, oavsett om de har ett avtal eller inte. Katrineholm är den enda kommunen i Sörmland som saknat den här sortens avtal.
Enligt Ulla-Karin Alnebo är detta en anledning till att det är svårt att placera barnen inom kommunen.
– Kommuner som har avtal är nog mer förberedda och har boenden avsedda för de här barnen. Men i Katrineholm har vi inte det.
Det vanligaste är att kommunen där barnet är skrivet tar över ansvaret för barnets skolgång. Däremot är Katrineholms kommun fortfarande ansvarig för barnets omsorg.
Blir det inte svårt att hålla koll på barnen om de bor i en annan kommun?
– Jag skulle önska att vi kunde ordna detta på hemmaplan. Det skulle kännas mer rätt. Men det är inte en dålig lösning, barnen far inte illa, säger Ulla-Karin Alnebo.
Vad kostar det att köpa en plats i en annan kommun jämfört med att placera barnen här?
– Det är svårt att säga exakt. Vi får ersättning av Migrationsverket för vårdkostnader och utredning. Däremot så får vi ingen extra ersättning för uppföljningen eller resor som kan tänkas behövas i dessa fall.
En alternativ lösning som enligt Ulla-Karin Alnebo har diskuterats på förvaltningen är att utveckla HVB-verksamheten (hem för vård och boende). För tillfället finns ett sådant hem inom kommunen, men inga tomma platser. Detta skulle dock innebära kostnader i form av mer personal och lokaler. Kommuner med avtal får ersättning även under vakanser, men eftersom Katrineholm inte har något avtal blir kostnaden svår att räkna på.
– Vi inser att detta är problematiskt, och vi behöver få igång en boendekedja här. Tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn fortsätter vara hög, så vi måste organisera oss, säger Ulla-Karin Alnebo.
Enligt Sophia Öhvall Lindberg på Migrationsverket finns det inget i regelverket som säger att barnen måste bo i den anvisade kommunen.
– Men väljer man att placera ett barn i en kommun långt bort kan det kosta mer att utföra sitt uppdrag.
Hur påverkar det här fördelningen över kommunerna, integrationssmässigt?
– Avsikten med lagändringen var att skapa en bättre fördelning. Men hur det påverkar integrationsplanen får politikerna svara på. Vi fördelar ansvaret.