Under torsdagen mötte Marie Bergeås, mark- och exploateringschef i Katrineholms kommun, Christer Sundqvist (M), kommunstyrelsens vice ordförande och Johan Söderberg (S), kommunstyrelsens ordförande, tidningen för att berätta att kommunen har köpt Pumpenområdet.
På torsdagsmorgonen presenterade Katrineholms kommun att man förvärvar det gamla Pumpenområdet för åtta miljoner kronor. Området, som ligger mellan SKF och gamla kyrkogården, är indelat i fem fastigheter med en yta på 23 000 kvadratmeter.
Ambitionen är att en ny stadsdel, kallad Centrum väst, med flera hundra nya bostäder ska växa fram på sikt. Det handlar inte bara om de fem Pumpen-fastigheterna, utan också om andra intilliggande fastigheter. Förutom nya flerfamiljshus och radhus är tanken att de två kulturhistoriska byggnaderna som ligger ut mot Gjuterigatan ska bevaras. En ny detaljplan för hela området kommer att tas fram.
Det var industripionjären Gustav Robert Grönkvist som startade den nya gjuteriindustrin i Pumpenområdet. I juni 1917 var han själv med och genomförde den första gjutningen och strax därefter såldes fabriken till Pumpseparator i Stockholm.
I samma veva flyttade företaget över allt gjutgods till Katrineholm och åtog sig även tillverkning av beställningsgods. Därefter startades även tillverkning av allt från manglar till varmvattenberedare och vedspisar. Den 25 oktober 1990 lades fabriken ned.
– Området har ett stort historiskt värde och är viktigt för att utveckla centrum. Det har funnits olika tankar på hur det kan ske. Redan i början av 2000-talet togs skisser fram på att förvandla det till en engelsk by, säger Johan Söderberg (S), kommunstyrelsens ordförande.
Johan Söderberg (S) och Marie Bergeås är nöjda med köpet av Pumpenområdet. Exakt vad som kommer att hända är inte skrivet i sten. Men alla var eniga om att en mer välkomnande miljö längst tågrälsen är ett måste.
Efter den förödande branden i början av 2014, som förstörde en stor lagerbyggnad på området, har delar av marken sanerats. Dock krävs en betydligt mer omfattande sanering för att kunna bygga bostäder på platsen, med tanke på att där har varit industriverksamhet.
Ser ni inte en risk i att saneringskostnaderna blir väldigt dyra?
– Jo, det finns en risk att det blir dyrt. Samtidigt är det ett viktigt område för Katrineholm. Vi kommer inte att dra i gång saneringsarbetet innan vi vet hur området ska utformas och det finns intressenter som vill bygga, säger Johan Söderberg.
Christer Sundqvist (M) och Johan Söderberg (S) har goda förhoppningar om att förverkliga den nya stadsdelen, Centrum väst. Nu väntar de på att privata exploatörer får upp intresset för området.
I väntan på att en ny detaljplan tas fram ska kommunen underhålla de befintliga lokalerna. Dessutom ska dialog föras med det femtontalet hyresgäster som exempelvis hyr garage i området, för att se vilka behov som finns och om de kan vara kvar i området.
– Vi tänker inte röja runt till en början, utan processen får ha sin gång, säger Johan Söderberg.
Många nya bostäder har redan byggts i stan de senaste åren och fler kvarter är inplanerade. Förutom det påbörjade torghuset, handlar det bland annat om nya bostäder vid Backavallen, Duvestrand, Luvsjön, Trolldal, Coop på Norr, men också i Triangelområdet.
Industripionjären Gustav Robert Grönkvist startade gjuteriindustrin i Pumpenområdet. 1917 genomfördes den första gjutningen, men under 1990 lade fabriken ned.
Pumpenområdet har vid ett flertal tillfällen utsatts för bränder. Den största och mest omfattande branden var 2014, som förstörde en hel lagerbyggnad.
Samtidigt tycker många katrineholmare, bland annat på sociala medier, att det byggs på tok för mycket och i för snabb takt.
Behövs det verkligen fler bostäder i Katrineholm?
– Det är långsiktiga mål och vi ska göra det attraktivt att bo i Katrineholm i framtiden, säger Johan Söderberg.
Även politikerkollegan Christer Sundqvist (M), kommunstyrelsens vice ordförande, ger sin syn på diskussionerna som finns.
– Det är privata exploatörer som bygger, inte kommunen. De drar inte i gång något om det inte finns intressenter som vill bo där. Men ju fler exploateringar och arbetstillfällen vi får i Katrineholm, desto fler kommer att vilja flytta hit, slår Christer Sundqvist fast.