Vice chefsåklagare Ola Folkesson tror att samtyckeslagen från 2018 börjar få genomslag och att det visar sig i antalet anmälda våldtäkter.
En man i övre tonåren misstänks för våldtäkt mot barn i Katrineholm, den 30 december. En man i Vingåker sitter sedan november i fjol häktad, misstänkt för grov våldtäkt och olaga frihetsberövande. I början av december greps en man i 20-årsåldern i Katrineholm, misstänkt för försök till våldtäkt samt stöld. Ännu en tonåring misstänks ha våldtagit en flicka två gånger. Den första gången var hon under 13 år gammal.
I samtliga fall rör det ganska unga kvinnor och ganska unga misstänkta män. I samtliga fall är utsatt och misstänkt bekanta med varandra.
Under samma tidsperiod förra året, alltså december 2022 till januari 2023 rapporterade tidningen om en våldtäkt. I vissa fall åtalas misstänkta långt efter händelsen, i andra fall överklagas domar och det tar tid innan de tas upp i nästa instans. Men även med detta i åtanke tycks det ske många våldtäkter just nu. Eller pågår någon större informationskampanj, där utsatta uppmanas att anmäla?
– Nej, jag tror inte att det är någon drive från sjukvård eller polis, säger vice chefsåklagare Ola Folkesson vid åklagarkammaren.
Inte heller tror han att det pågår någon slags våldtäktsvåg.
– Nej, min bedömning är att det beror på förändrad lagstiftning och ökad medvetenhet om vad lagstiftningen innebär. Nu har vi samtyckesbaserad lagstiftning och det kan vara ett oaktsamhetsbrott numera. Det gör att folk anmäler mer, men också finns det nu möjligheter att utreda sådant som förut var mer svårbevisat.
I den tidigare våldtäktslagstiftningen krävdes att den misstänkte varit hotfull eller våldsam, för att det skulle handla om våldtäkt. Att ha haft sex, utan våld och hot, med någon över 15 år som inte ville räknades inte som våldtäkt. Men sedan lagen, ofta kallad "samtyckeslagen", infördes 2018 krävs samtycke. Det kan dras tillbaka när som helst, även under pågående sexuell handling.
Flera sjukhus, som Mälarsjukhuset, har numera särskilda mottagningar för våldtagna.
Två nya brott har också införts. "Oaktsam våldtäkt" och "oaktsamt sexuellt övergrepp". Man kan dömas om man borde ha insett att motparten inte deltog frivilligt, exempelvis om motparten var sjuk, sov, var berusad, eller på annat vis kunde förväntas inte skulle ge samtycke.
– Det är jättebra lagstiftning, tycker Ola Folkesson.
Han fortsätter:
– Det fanns stora brister med den gamla lagstiftningen, där folk inte ville vara med men det krävdes våld eller hot. Nu bygger lagen på självständig vilja. Du får inte göra något med mig utan mitt samtycke. Det här är folk medvetna om på ett nytt sätt.
Dessutom tror åklagaren att höjda straff spelar in.
– I kombination med att minimistraffet för våldtäkt höjts till tre års fängelse, från två år, är det en tydlig signal från lagstiftaren att ärendena är högprioriterade.
Samtidigt har man sänkt det som kallas presumption för häktning. Tidigare krävdes att brottet skulle ge minst två års fängelse, för att den misstänkte skulle häktas. Nu räcker det att brottet ger 1,5 års fängelse, för häktning.
Emelie Trolin, från kvinno- och tjejjouren Miranda i Katrineholm och Vingåker, berättar att nästan alla sexbrottsutsatta är utsatta av någon de känner.
Emelie Trolin, från kvinno- och tjejjouren Miranda i Vingåker och Katrineholm, tror också att samtyckeslagen börjar ge effekt:
– Många lagändringar skapar förändring i folks syn på saker. Som lagen om barnaga. Jag tror att vi börjat se på sexualbrott på ett annat sätt och att vi förstår att samtycke handlar om att säga "ja".
Emelie Trolin berättar, att de som hör av sig till kvinno- och tjejjourens samtalsstöd är nästan alla utsatta av närstående.
– Det kan vara någon man dejtat, eller någon man varit tillsammans med. Det är så sorgligt, att risken för unga tjejer att utsättas är i sina relationer, eller i sitt eget hem till och med. Att det fortfarande är så, 2024.
Jourens samtalsstöd får just nu fler samtal.
– Vi brukar ha en fördröjd effekt efter jul och nyår, men det är mest vuxna kvinnor som ringer oss.
Daniel Eriksson är chef för polisens avdelning för grova brott i Nyköping och Katrineholms lokalpolisområden. Han ser fler anmälningar som något positivt, eftersom det varit ett problem att våldtäkter inte anmälts tidigare.
Daniel Eriksson är chef för polisens avdelning för grova brott i Nyköping, där våldtäkter utreds.
– Många brott som inte ansågs vara våldtäkter förr anses vara det idag. Generellt kan man säga att det kan vara positivt att vi får in fler anmälningar nu. Ett stort problem har varit att de inte anmäls. Min förhoppning är att anmälningsbenägenheten ska gå upp. Jag kan inte säga att jag ser någon förändring det senaste året, men ser man flera år tillbaka i tiden är min tes att anmälningarna gått upp. Samtyckeslagstiftningen är viktig i de här fallen, säger han.