5,5 procent 2014 till 9 procent 2015. Enligt bildningsnämndens årsredovisning för 2015 har sjukfrånvaron hos kommunens förskollärare stigit rejält.
Under första halvan av 2015 var det specialpedagoger som hade den största sjukfrånvaron. Sedan följer barnskötare, förskollärare, fritidspedagoger, lärare i grundskolans senare år samt elevassistenter. Här rör det sig om en sjukfrånvaro mellan 10,87–7,73 procent av ordinarie arbetstid. Andra yrkesgrupper inom kommunens skolor ligger betydligt lägre när det gäller sjukfrånvaro: 0,97 procent för studie- och yrkesvägledare till 5,7 procent för gymnasielärare i allmänna ämnen.
Bland de troliga orsakerna till den ökade sjukfrånvaron bland personalen i förskolan anges större barngrupper, som både ökar smittorisken och arbetsbelastningen. En annan orsak kan vara att kraven på pedagogerna ökat de senaste åren. "Från att tidigare ha fungerat som en kompensation för hemmet så ska verksamheten idag vara ett komplement till hemmet", står det i svaret på interpellationen som Ewa Callhammar (L) och Inger Hult (L) har ställt i ämnet till bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg (S). Frågan dryftades på kommunfullmäktiges sammanträde i måndags kväll.
– Stora barngrupper leder till att både barn, föräldrar och personal blir mer sjuka. Barnen smittar sina syskon och föräldrarna måste vara hemma och vabba. Det blir ett samhällsproblem av det här, sa Callhammar från talarstolen.
– Tittar man på helårseffekterna har sjuktalen glädjande nog sjunkit, men i ärlighetens namn finns det enheter som går åt fel håll också, sa Söderberg.
– Vi behöver titta på vad kommunen som helhet kan bidra med för att minska sjukskrivningar.