Förra året ökade anmälningarna om bluffakturor med nästan 30 procent. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Bedragarna använder sig ofta av en forcerad teknik, där de påstår att det redan finns ett avtal mellan parterna. Vill företagen inte betala är det vanligt förekommande med hot och lögner.
- Det handlar om tvivelaktiga affärsmetoder. De är aggressiva och nonchalanta, säger Harald Runge, chef för polisens bedrägerisektion i Malmö.
Ett vanligt scenario är att en säljare ringer upp och säger att ett gratisabonnemang om att synas i olika sökmotorer har förlängts och nu kostar pengar. Om företagaren säger nej hotar säljaren med inkasso och rättsliga åtgärder. Bluffsäljaren hänvisar till ett inspelat avtal som det kostar pengar att lyssna på.
Polisen kan inte göra mycket åt saken. Dagens lagstiftning räcker i många fall inte till.
- Det mesta läggs ner för att vi inte kommer åt dem. Lagstiftningen har inte hängt med, säger Harald Runge.
Men under en utfrågning i riksdagen i mars väcktes frågan om att skärpa den lagstiftning som rör bedrägerier, med sikte på problemet med bluffakturor.
- Företagarna fick politikerna att titta på det. Det visar att man tar det på allvar, säger Henric Rudin, före detta ordförande i Företagarna i Katrineholm, Flen och Vingåker.