Få skolgårdar är toppen men ingen heller botten

Endast en av sex rektorer är helnöjd med sin skolgård. ”Den dagen då vi kan fixa allt som efterfrågas kommer inte komma.”

Grundsärskolans rektor Helena Hult är överlag nöjd med skolgården. Men den borde kunna utvecklas mer, tycker hon.

Grundsärskolans rektor Helena Hult är överlag nöjd med skolgården. Men den borde kunna utvecklas mer, tycker hon.

Foto: Henrik Wising

Katrineholm2021-06-01 06:31

Det säger bildningsförvaltningens Lars Andersson apropå huggsexan om pengarna i investeringspotten.

Ur ett generellt perspektiv tycker han dock att standarden på skolgårdarna ligger i fas, både med skolornas önskemål och förvaltningens målsättning.

– Vi ska ha en likvärdig skola och förskola. Sedan vet jag inte vad vi lyckas med fullt ut, säger han.

I tidningens enkät ombads alla låg- och mellanstadierektorer att ranka sin skolgård från 1 (”inte alls nöjd”) till 5 ("toppennöjd”).

Sex av nio rektorer svarade. Ingen gav ett lägre betyg än 3. Men endast en är toppennöjd: Helena Boman, rektor för skolorna i Forssjö och Björkvik.

– Inga önskemål har kommit upp under detta läsåret, vilket tyder på att eleverna är nöjda med sina skolgårdar, svarar hon.

Enkäten visar att barn och elever är engagerade i sin utemiljö och driver på för förbättringar på skolgården.

– De lyfter sina tankar på elevrådet men också kontinuerligt till mentorerna, säger Lena Brohede, t f rektor för Strångsjö skola.

– Eleverna har ofta bra idéer och storslagna planer men är medvetna om att allt inte går att genomföra på en gång, säger Martin Lindgren, rektor i Julita och Bie.

– I processen till den nya Norrskolan har våra elever haft stort inflytande i utformningen av skolgård, tycker Ida Peterzén på Östra skolan.

Rektorernas syn på möjligheten att få äskade medel varierar.

– Jag upplever att det har varit lättare förut. Alla har vi en mer ansträngd budget och vid många av kommunens skolor sker stora byggnationer, som naturligtvis måste prioriteras. Vid byggnationer sker även förbättring av skolmiljöerna, vilket känns väldigt bra för oss, säger Sandbäcksskolans rektor Sara Aldrin.

Hon tycker att det kan vara bra med en samlad översyn av alla skolgårdars standard och utrustning när nybyggnationerna är klara. De flesta rektorerna instämmer. 

– Ofta blir landsortsskolor och förskolor åsidosatta, så en samlad översyn behöver göras, tycker Lena Brohede.

Lars Andersson på förvaltningen är inte främmande för det.

– Det skulle vara en bra grej. Det är ganska länge sedan det gjordes. Personligen tycker jag att det finns en bra kommunikation mellan verksamhet och KFAB. Men önskar du något till din skolgård och får nej, kanske du tycker annorlunda.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!