Med god vilja gÄr det att summera de punkter som handlar om integration till tvÄ stycken.
Den ena punkten, som KK anser Àr otydligt formulerad och nÀrmast att betrakta som ett allmÀngiltigt pÄstÄende, Àr att en effektiv sprÄkundervisning, praktikplatser och arbete ska vara viktiga redskap i kommunens integrationspolitik.
Det andra skulle kunna kategoriseras som en punkt inom skolans verksamhet, att skolan ska vara organiserad sÄ att olikheter möts och integration frÀmjas. Kommunen anser att detta Àr genomfört, men KK delar inte den bedömningen.
Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande, talar ofta om Katrineholm som en av landets mest utsatta kommuner, utifrÄn att kommunen har en jÀmförelsevis stor anhöriginvandring att hantera som krÀver ekonomiska resurser.
En förbÀttrad integration skulle kunna ge fler invandrare jobb och sprÄkkunskaper. Varför handlar sÄ fÄ av majoritetens 100 punkter om integration?
- DÀrför att vi anser att de punkter vi har gÀller alla mÀnniskor, oavsett om man Àr invandrare eller inte sÄ gÀller det vi sÀger för alla. MÀnniskor Àr slarviga med begreppet "integration". Det behöver inte handla om invandrare, det handlar om mötet mellan tvÄolika parter, sÀger Göran Dahlström.
Inte heller folkhĂ€lsa eller tillgĂ€nglighet berörs i mĂ„nga punkter. Ăr det omrĂ„den som har lĂ„g prioritet i det politiska arbetet?
- NejdÄ, det Àr samma sak med det. SamhÀllet ska vara tillgÀngligt för alla, sÀger Göran Dahlström.