Det var förra sommaren som regeringen, med högskole- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson i spetsen, presenterade satsningen Lärarlönelyftet. Tre miljarder kronor i årliga statsbidrag till kommuner och friskolor ska höja lönerna för 60 000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger runt om i landet.
Nu börjar satsningen ta mer konkret form i Katrineholms kommun. Ungefär en tredjedel av lärarna i grund- och gymnasieskolan och tio procent av förskollärarna och fritidspedagogerna kommer att få 2 500 kronor extra i månadslön. Enligt Skolverket som sköter statsbidragen har kommunerna ett svängrum på en tusenlapp, men Katrineholm väljer alltså ett lägre belopp för att kunna ge så många som möjligt en löneökning.
Kommunen lovar också att de lärare som får ta del av lönelyftet får behålla de extra pengarna, även om statsbidragen skulle försvinna i framtiden.
Vilka som ska få ett lönepåslag är inte klart än, men berörda personer kommer att få information i början av juni, skriver kommunen i ett pressmeddelande.
– Skolverket har inte kommit ut med sina slutliga anvisningar, vi har inte fått påsen med pengar än. Men vi fick ändå signaler om att vi kunde påbörja processen, säger Jörgen Rüdeberg, biträdande förvaltningschef på bildningsförvaltningen.
Strategin att satsa på en begränsad grupp lärare är alltså regeringens, kommunerna kan inte fördela statsbidraget på alla lärare. Kritiker menar att det här delar upp lärarkåren i ett a- och ett b-lag.
– Det är bra att det kommer pengar. Däremot tycker vi att det hade varit bättre om det hade kommit pengar till alla yrkesgrupper i skolan. Det blir åter ett dilemma. Det kommer att bli gränsdragningsproblem, säger Bo Sundahl, ordförande för Lärarförbundet i Katrineholm.
Enligt Rüdeberg blir det upp till rektorer och förskolechefer att bedöma vilka som ska få en löneförhöjning, utefter Skolverkets kriterier.