Lise-Marie Connor började röka först som 21-åring. Som mest har hon rökt runt 18 cigaretter per dag. I bland var konsumtionen betydligt mindre. Ändå var inte Lise-Marie Conner nöjd.
— Jag visste som alla andra att det inte var bra att röka och att man kunde dö av det. Jag hade försökt sluta tidigare, i olika perioder, men nu kände jag att det var dags att fimpa för gott.
Lise-Marie Conner tog kontakt med diplomerade rökavvänjaren Ulrika Haag på Hälsotorget för att få någon att prata med och som också kunde ge goda råd.
— Det är väldigt olika vilka som söker hjälp, berättar Ulrika Haag. En del vill gå i gruppstöd, andra vill ha individuella samtal. För en del räcker det med ett samtal, medan andra vill komma vid flera olika tillfällen. Det finns inget facit på hur rökavvänjningen ska läggas upp, men det är alltid uppföljningar tre, sex mån och ett år efter rökstopp, oavsett hur mycket stöd man vill ha för övrigt.
Nu är det ett år sedan Lise-Marie Conner rökte, en rakt igenom positiv erfarenhet.
— Jag tycker det är skönt att slippa känna tvånget att röka.
Just den synpunkten känner Ulrika Haag igen.
— Det är inte ovanligt att de som slutat röka, säger just så. De blir av med ett tvång och känner oerhörd lättnad.
Denna vecka är det antirök-tema på Hälsotorget. Ambitionen är att få så många som möjligt att sluta röka, dels för den enskildes bästa, dels ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. I Sverige beräknas mellan 500 000-700 000 personer vara drabbade av den rökrelaterade sjukdomen KOL.
— Jag har hört att det land i världen som är mest emot rökning är Australien. Där finns förslag på att ett paket cigaretter ska kosta över 200 kronor. Så ser det ju inte ut i Sverige, men vi arbetar hårt för att få folk att sluta röka.
En del sjukhus i Sverige, bland annat på ortopeden i Västerås, har infört rökförbud inför och efter operationer. Hur ser det ut på Kullbergska?
— Vi jobbar också för rökfria operationer, eftersom det alltid är en större risk att opereras när man röker. Det är läkaren som gör en individuell sista bedömning, för att se över riskerna med att operera en patient som fortfarande röker, jämfört med att inte operera. Några kliniker har rökfrihet som krav vid vissa operationer, till exempel när det gäller provrörsbefruktning och fetma operationer, säger Ulrika Haag.