Via mejl, sms och facebook-meddelanden har flera hört av sig till Emma Eriksson för att tala om hur berörda de blivit av hennes text. Några har känt igen sig i det hon skrev.
– Jag har fått mycket kärlek och uppmuntrande ord. Jag är otroligt rörd, säger Emma Eriksson.
Hon vill rikta ett stort tack till alla som har hört av sig.
– Jag har länge velat skriva den här krönikan men tvekat eftersom jag visste att den behövde vara utlämnande för att nå fram. Aldrig hade jag kunnat drömma om att jag skulle få sådan respons.
– Jag är stolt över att vi på tidningen har gjort satsningen "Olika är bra" och den berör inte bara oss som har barn med Downs syndrom utan jag tror att alla som har ett barn med speciella behov kan känna igen sig.
Förutom att det blir lite fler sjukvårdsbesök för Signe och att det tar längre tid för henne att lära sig saker, så skiljer hon sig inte från hennes två systrar.
– Hon är en dotter i flickflocken. Hon är Signe.
När Emma och hennes sambo fick beskedet var det en stor hjälp och tröst att ta del av berättelser om och av andra föräldrar till barn som har Downs syndrom.
– Att skriva krönikan blev mitt sätt att ge tillbaka.