För en månad sedan infördes mobilförbud på Järvenskolan i Katrineholm. När beskedet om mobilförbudet nådde eleverna, innan jullovet, var det starka reaktioner. Det kom både protester och kommentarer från skolans elever. Bland annat fick skolans rektor höra saker som "ni förstör våra liv".
Men nu upplever rektor Magdalena Norin och läraren Sanna Silow att eleverna verkar ha funnit sig i situationen och att insamlingen av mobiltelefoner fungerar bra, till viss del.
– Vi begär att eleverna ska lämna in mobiltelefonerna innan första lektionen börjar. De elever som inte lämnar in sin telefon, har enligt uppgift sin mobil hemma. Vi är medvetna om att det göms mobiler i skåpen, men vi har inte valt att bryta upp dem för att leta. Så länge mobilerna inte syns under dagen är vi nöjda, säger Magdalena Norin.
Eleverna anser fortfarande att det är väldigt tråkigt att förbudet infördes. Många är ledsna eftersom de anser att det är deras generations sätt att vara social på.
– Mobilförbudet, släng det i väggen, skrattar eleven Tyra Lagmyr och fortsätter:
– Alltså det har funkat ganska bra. Elever har till viss del gjort som lärarna har sagt, men vi tycker fortfarande inte om det.
Anledningen till förbudet var att öka tryggheten hos eleverna, där problemet grundade sig i mobiltelefonerna. Men många av eleverna håller inte med, utan menar att de kan medföra en större ensamhetskänsla hos vissa.
– Jag tycker inte förbudet är så bra. Lärarnas argument var att man ska känna sig tryggare i skolan utan mobiltelefonen. Men det finns också de elever som känner en trygghet i att faktiskt kunna sitta själv och stänga ute alla andra för en stund, säger eleven Colin Grimborg.
Många elever är enade om att de vill ha deras mobiltelefoner under rasten. Men på lektionstid har de börjat se mer positiva aspekter på förbudet. Flertalet berättar att arbetsmiljön har blivit lugnare på sina håll och att de har lättare att fokusera på skolarbetet under lektionstid.
– Det var en del protester i början, men i dag ser vi färre mobiltelefoner under skoldagen, vilket var en stor del av syftet som vi ville uppnå, säger Sanna Silow.