Under april till juni ökar risken att stöta på vilt på vägarna. Under den här perioden pågår kalvavstötningen bland älgar och rådjur. Det innebär att de unga djuren får klara sig själva. De kommer att lämna sina gamla strövområden för att söka sig till nya marker.
Som fordonsförare är det viktigt att vara extra uppmärksam under den här tiden på året. Den som kolliderar med vilt är enligt lag skyldig att anmäla det till polisen.
– Gör man inte det kan man får dryga böter och brottet är ett brott mot jaktlagstiftningen. Man är skyldig som trafikant att veta om det och det går inte att skylla på att man inte visste, säger Eric Björkholm, polis-inspektör i Sörmland.
Vid varje olycka ringer polisen in eftersöksjägare. Jägaren söker efter det skadade djuret och avlivar det om det behövs. Jägaren ska rapportera in sitt eftersök till polisen. Men det här är någonting som långt ifrån alltid fungerar.
2011 rapporterades det in 1 985 viltolyckor till polisen i Sörmland. I viltolycksdatabasen där jägarna lägger in sina eftersök finns endast 45 procent av olyckorna inrapporterade.
– Det ställs mycket högre krav på eftersöksjägarna i dag än vad de gjorde för några år sedan. Kravet på återrapportering är relativt nytt. En del kanske tänker ”varför ska jag ägna mig åt det här?” säger Eric Björkholm.
Men återrapporteringen är viktig enligt polisen. Framför allt i det förebyggande arbetet krävs statistik som grundar sig på uppgifterna som eftersöks-jägarna lägger in i databasen.
För att öka återrapporteringen har polisen möten med jägare som har en samordnande roll för jägarna. Polisen informerar om vikten av att återrapportera och ger information om hur data-basen fungerar.
Leif Fredriksson som varit verksam som jägare sedan början av 80-talet tror inte att det handlar om bristen på information. Han håller med om att det är viktigt att rapportera. Men anser att innehållet i rapporteringen är alldeles för omfattande.
– Jag tycker att det skulle räcka att rapportera platsen, vad det är för slags vilt och vem som har kolliderat, säger han.
För Leif Fredriksson tar det ungefär en timme att fylla i all information.
– Det är som värsta brotts-utredningen. Det ska vara klockslag och namnet på markägaren etcetera. Det är mycket som egentligen är polisens arbete. Det kan jag förstå att folk tröttnar på, säger han.