Vid förra årets skolstart rådde fortfarande visst byggkaos på kommunens största skola, Järvenskolan. Lugnet vid årets skolstart tror rektorn kan ha med det att göra.
För tre veckor sedan började skolan igen för drygt 1 000 tonåringar på Järvenskolan i Katrineholm; kommunens största skola.
Under höstterminen i fjol var det stökigt på skolan. Rektor Magdalena Norin berättade om problemen i tidningen då: "Det finns jättelugna ställen att vara på, men vi har ungefär 25 procent av eleverna i årskurs 7 som förstör och det vill vi få bukt med. Det handlar om elever som inte går på sina lektioner och använder ett otrevligt språkbruk. De verkar tycka att skolan är någon annan form av samlingsplats, än just en skola", sa hon.
Men i år är mycket annorlunda.
– Vi tycker att den här skolstarten varit jättemjuk och fin. Det är klart att vi fortfarande har stora lunchrusningen till exempel, alla äter mellan 11 och 13. Men det är mindre skrik, mindre spring, färre som är på fel plats, färre som borde vara på lektionen men är någon annanstans. Det är trevlig stämning i mycket större utsträckning än förra året. Om det är vi som personal som är trevligare vet jag inte, men vi kanske är mer förberedda, säger hon.
De som stökade i sjuan går nu i åttan. Det är ett klassiskt mellanår som kan innebära stök, när högstadiet inte är nytt längre och gymnasiet fortfarande är långt bort.
– Men jag tror att vi hunnit lära känna de här eleverna, som gick i sjuan förra året. Vi har byggt relationer, vi har hittat stödåtgärder, det har gett jättemycket effekt. Vi har mycket kvar att göra, men vi kan de här eleverna nu, vi känner dem.
Magdalena Norin tror också att det bidrar att skolan är mer färdig nu, efter den stora ombyggnaden. Uppehållsrum har tillkommit, gamla Tallåsskolan var inte färdig, hon beskriver fjolårets skola som något av en byggcirkus.
En annan förändring är hur klasserna placeras. Nytt för det här läsåret är att klasserna från mellanstadiet inte splittras.
– Det är också en lärdom från att det var så rörigt. Sjuorna nu kommer i intakta klasser. Tidigare har vi söndrat klasserna, men då har det tagit väldigt lång tid innan man fått grepp om de nya klasserna.
Alla landsortsskolor har inte så många elever, att de räcker till en hel klass i högstadiet.
– Då tar vi kanske elva från ena skolan och sätter med 14 från den andra skolan. Klassföreståndarna i sexan lämnar information om sin klass – då vet vi. Det är så mycket nytt ändå för sjuorna, om vi kan bespara dem en del har man vunnit lite tid på vägen.
Trots lugnet polisanmäldes ett slagsmål och ett fall av skadegörelse i förra veckan.
– Det är inte så att vi har nolläge. Ett slagsmål är ett för mycket och det är allvarligt. Vi anmäler allt sådant som händer och jag tycker att de här två fallen är utredda nu.
Magdalena Norin tycker också att satsningen på trygghetsvärdar betyder mycket för lugnet i skolan.
– De är ovärderliga för ungdomarna, både under och efter skoltid. De har både hjärta och fyrkantighet, men de fungerar som en brygga mellan allting.
Hon nämner också uppstartsdagarna den första veckan av höstterminen, där flera utomstående aktörer bidrog, som personal från Perrongen, Lyckliga gatorna, Triangelgården, idrottsföreningar, kvinnojouren Miranda, flera engagerade i projektet Tillsammans Katrineholm. Bland annat var det rastaktiviteter med innebandyklubben.
– Det är en effekt av att man funderar på vad man kan göra tillsammans.