Andreas Fager, rektor på KTC, spanar in nya utrustningen som eleverna på elprogrammet fått.
– Vi blev kontaktade av flera elföretag i Katrineholm som sa att de har svårt att få tag på folk. De hade börjat bygga upp en avdelning inom larm och säkerhet och behövde personer med rätt kompetens, säger David Rytter, en av rektorerna på KTC.
Inriktningen larm och säkerhet drog igång nu under hösten. Kursen har åtta platser där sex är fyllda. Eleverna får lära sig om allt från brandlarm till övervakning och säkerhet.
Nästa höst lanseras inriktningen nätverksteknik, enligt förslaget ska skolan erbjuda två till tre platser. Det är en lärlingsutbildning och skolan är därför beroende av att branschen kan erbjuda lärlingsplatser.
– Det som Katrineholm och Sverige behöver är utbildade yrkesfolk, tekniker och ingenjörer, säger David Rytter.
Precis som Rytter säger är framtidsutsikten för att få jobb inom dessa områden mycket god. Enligt Arbetsförmedlingen ligger ingenjörer, systemutvecklare och elektriker högt upp på hetaste jobb-listan.
– Det finns också möjlighet att läsa vidare senare fast att man gått ett yrkesprogram, säger Andreas Fager, rektor på KTC.
Men trots att det finns gott om jobb har skolan haft svårt att locka elever till sina utbildningar, berättar David Rytter.
– Historiskt sett har det varit ett trögt söktryck till KTC. Men vi jobbar på att marknadsföra oss mer och mer.
För att kunna leva upp till branschens krav och ge eleverna en bra utbildning kommer skolan behöva rekrytera personal framöver.
– Vi har god kompetens idag men vi kommer att behöva anställa en lärare inom larmteknik, säger David Rytter.
– Och så behövs det utrustning också, säger KTC:s styrelseordförande Birgitta Hammar.
Den tekniska salen tillhörde förut industriprogrammet. Men när programmet för några år sedan lades ned renoverades lokalen och blev istället hem åt produktionsteknikerna.
När det gäller just utrustning så har el- och energiprogrammets lokaler uppgraderats med nya undervisningsbås. Förut fick eleverna nöja sig med att öva på att dra el genom en liten vägg, men nu har de varsitt bås som de kan använda.
– Förut var väggarna byggda som ett kryss och det fanns bara en liten yta som delades mellan flera elever. Nu får årskurs två-eleverna varsitt bås där de kan göra alla sina kurser. I årskurs tre flyttar de ut till byggården, säger Martin Pedersen, lärare i elteknik.
Martin Pedersen, lärare på Katrineholms tekniska college, står i ett av de nybyggda båsen där eleverna i årskurs två lär sig allt om att dra el.
– Det ska vara så realistiskt som möjligt. De elever jag pratat med säger att det blivit mycket bättre och att det känns mer på riktigt nu, fyller David Rytter i.
På samma sätt har man byggt lektionssalen där larm och säkerhets-eleverna håller till. Mängder av sladdar trängs i lådorna som står på bänkarna och längst bort i rummet finns åtta bås som rymmer ett skrivbord, en kontorstol, dator och skärm.
– Här får de lära sig grunderna och bygga ihop en dator. Tanken är att de sen ska använda datorn för att styra larmutrustningen.
Här kan eleverna lära sig hantera svarvar, CNC-maskiner och robotar. Några av maskinerna har skolan fått av företag som samverkar med KTC.
Uppgraderingen på el- och energiprogrammet var nödvändig, konstaterar Rytter. Att skolan tillhandahåller en utbildning som matchar branschens förväntningar och behov är viktigt för hela samhället. KTC och dess medarbetare är vana att anpassa sig efter den förändrade arbetsmarknaden. När man för några år sedan lanserade linjen produktionsteknik, som ligger under teknikprogrammet, var det efter påtryckningar från SKF.
– SKF behövde mer folk med teknisk kompetens och då började diskussionen med oss, vilket sen ledde till att vi startade produktionsteknik, säger David Rytter.