Området drabbades av flera översvämningar även under förra odlingssäsongen. Här tar Pernilla Fritz en cykeltur genom eländet.
Där Norr tar slut och ströv- och koloniområdet tar vid, skär Lasstorpsdiket genom området som ett sår.
På dikets ena sida står odlarna i Lasstorp koloniförening. På den andra står tjänstemän i kommunens samhällsbyggnadsförvaltning.
Mellan dem svämmar det förorenade dagvattendiket ideligen över. Under fjolåret hamnade flera lotter under vatten ett halvdussin gånger. Alla prognoser tyder på att det kommer att fortsätta – till och med förvärras.
Det vill föreningen undvika. Kommunen likaså. Trots att de har samma mål, är de av olika mening om hur det ska nås.
Detta har under senaste halvåret utmynnat i en konflikt mellan föreningens styrelse och olika tjänstemän.
För Urban Lundin, kolonisternas ordförande, har det funnits stunder då kommunen inte varit vatten värd.
– Vi har hela tiden påtalat att det vi vill inte kostar mer än nålpengar för kommunen. Jag förstår inte oviljan att gå oss till mötes.
Han visar runt i det öde koloniområdet. Vinterdvalan ruvar över vissen grönska. I det nära nog igenvuxna diket skvalar vattnet långsamt.
– Det är bara vid måttligt regn det hinner rinna undan. Annars svämmar diket över och dränker de närmaste lotterna.
– Här, pekar Lundin, håller ett kinesiskt par till. De gråter varje gång det svämmar över. Men de klagar inte till kommunen. De vet att de inte får något svar.
Koloniföreningens ordförande Urban Lundin har under hösten fört en outtröttlig kamp för att få kommunen att agera.
Marken är kommunens. I området finns 72 avgiftsbelagda lotter. Vid bara lite mer än normal nederbörd dränks ett tiotal. Vid hårda, långvariga regn har det hänt att upp emot 20 hamnat under vatten.
Kolonisterna har försökt minska vätans åverkan. Med jordmassor de kommit över, har de höjt den ena dikesvallen och marknivån på några lotter.
Också kommunen har hjälpt till på olika sätt – men otillräckligt, anser Lundin. Han har flera gånger stött på hos markägaren om att problemet kvarstår.
– Det står i den kommunala handlingsplanen för dagvatten att kommunen ska se till att föroreningsmängderna och risken för översvämningsskador ska minska. I planen hänvisas till EU-direktiv som innebär att översvämningar ska förebyggas.
Enligt föreningen kan så göras med enkla medel: hålla diket rensat och höja vallarna. Lundins uppfattning är dock att kommunen förhalar eller inte vill utföra sådana insatser.
För ett och ett halvt år sedan utlovades en rensning, i somras mer fyllnadsjord. Kolonisterna väntar fortfarande.
Pernilla Fritz, Birgitta Wahlström och Kajsa Hedin längtar efter våren – och håller tummarna för att slippa fler översvämningar.
Men det är inte bara vallar och växtlighet som påverkar dikets kapacitet. Det föreningen vill göra löser inte problemet, säger kommunens mark- och exploateringschef Mats Lundevaller.
– Det kommer att svämma över ändå.
Enligt Lundevaller kan en snabbare genomströmning bli kontraproduktiv. Det ökar risken för översvämning nedströms vid förskolan Guldregnet.
Det finns ytterligare en poäng med att vattnet inte rinner för snabbt:
– Vi vill att föroreningarna ska hinna sedimenteras innan vattnet rinner ut i Näsnaren och vidare till Viren som vi tar dricksvatten från.
Lundevaller hamnade i ett getingbo när han gick in som förvaltningens kontaktperson med föreningen. Oenigheten eskalerade när han framförde att den enda garantin mot översvämningar är en flytt av odlingarna.
– Vi kräver ingen garanti. Vi kräver att kommunen gör vad den kan för att minska risken, fräser Lundin.
Lundevaller tycker inte att föreningens styrelse är intresserad av en konstruktiv dialog.
– Man måste vara öppen för andra lösningar.