Ett dött vildsvin som hittats i Katrineholm ska undersökas för svinpest.
På fredagen kom information om att ett dött vildsvin hittats i Katrineholm, något SR Sörmland var först att berätta om. Det efter veckans nyhet om att den fruktade sjukdomen afrikansk svinpest hittats hos ett dött vildsvin i Västmanland.
Vildsvinet som hittades i Katrineholmstrakten är skickat på analys till SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. Men om det döda vildsvinet har svinpest eller inte kan inte Karin Rejnö, länsveterinär, uttala sig om.
– Vi misstänker inte det mer än något annat egentligen. Döda vildsvin påträffas då och då i skogen. Vi har tagit del av provtagningar under hela året och det har hittills aldrig varit afrikansk svinpest.
Vildsvin dör av många olika orsaker, fortsätter Karin Rejnö.
Från Länsstyrelsen har SVA tagit över ansvaret för undersökningen av det döda katrineholmsvildsvinet.
I Västmanland, där afrikansk svinpest alltså konstaterats, har Jordbruksverket upprättat en skyddad zon, där man varken får plocka svamp eller ens gå i skogen, varken bruka skogen eller jaga.
I Sörmland är läget än så länge lite annorlunda, men vaksamt. Det säger Magnus Rydholm, kommunikationschef på Jägarförbundet.
– Vi resonerar egentligen inte alls själva, utan vi utgår från att myndigheterna har bra kännedom om det här. De tittar på hur avgränsningar gjorts ute i Europa, när det varit utbrott. Vi litar på att zonen som upprättats i Västmanland är det som behöver avgränsas. Vi tror inte att det är någon risk för jakten i Sörmland i år.
Den afrikanska svinpesten är dödligt farlig för vildsvin, men också för tamsvin. Den sprids inte till människor, men människor kan oavsiktligt sprida den genom att exempelvis inte rengöra skor och kläder.
Leif Fredriksson är jägare i Katrineholm. Han säger att jägarna länge varit "på tå", men att det är ännu viktigare nu.
– Även folk som åker som hundförare till andra län måste tänka till. Vi måste ha koll på var vi varit, på kläder, skor, allting.
Att påträffade döda vildsvin tas om hand på rätt sätt är också extremt viktigt, säger Leif Fredriksson, men konstaterar att det bland jägare finns frågetecken: kan exempelvis fåglar eller vargar bära med sig smittan?
Joakim Nordblom är pressekreterare på SVA. Han berättar mer om hur pesten sprids:
– Smittan rör sig ganska långsamt, 1-3 kilometer i månaden. Det smittar inte som fågelinfluensa. Det finns två tankar med zonen, dels att ingen ska stöta på ett kadaver och på så sätt sprida smittan, dels att vildsvinen ska hålla sig lugna och inte börja flytta.
För att svinpesten ska sprida sig, säger Joakim Nordblom, krävs att kött, eller vävnad, från ett smittat djur flyttas till ett friskt djur.
– Teoretiskt kan en varg tugga på ett dött smittat vildsvin och sedan bita ett vildsvin som överlever, men som kan få smittan om vargen hade blod eller vävnad kvar i munnen.
Smittan kan också spridas via avföring, men då krävs det att ett friskt vildsvin från ett annat revir bökar i avföring från smittade djur. Fåglar kan äta avföringen, men smittan kan inte spridas så, säger Joakim Nordblom.
Inom kort, fortsätter han, ska en mobil förbränningsugn flyttas till Västmanland och upphittade döda vildsvin ska destrueras där.
Målet med både zon, restriktioner och förbränning är att smittan ska utraderas från Sverige.
– De djur som har smittan dör av sig själva. Men det är bra att hitta dem så att inte smittan sprids.