Vid ett besök på Julita gård, möter tidningen upp Fredrik Ehlton, byggnadsantikvarie på Julita gård. Han går med raska steg mot det stora gula huset, som sedan leder oss till ett litet förråd som spelade en betydande roll under tidigt 1900-tal.
– Det är ett av de roligaste rummen i hela huset, för det är helt lämnat. När museet tog över huset 1941, renoverades mycket för att framhäva 1700-talet. Det blev iordningställt. Men detta förråd har lämnats som det var. Rummet har väldigt värdefulla ytor och små roliga detaljer, säger Fredrik Ehlton.
Fredrik Ehlton visar oss serveringsgången, ett utrymme som en gång var livligt med tjänstefolk i början av 1900-talet. Här finns flera dörrar, varav två är falska och endast döljer hyllor med porslin. En av dörrarna leder till betjäntens gamla bostad, medan den andra dörren, den som intresserar oss mest idag, leder till det lilla förrådet. Väl inne möts man av ett väldigt litet utrymme, med en lampa som belysning.
– Här är det lite stökigt, som det kan vara i ett förråd. Vi förvarar inte jättemycket själva här inne. Det som står här är gamla saker som har ställts in för länge sedan. Vi har till exempel innerfönster till byggnaden, några gamla stegar och en tidning. Det är lämnat från tiden på 30-talet, berättar Fredrik Ehlton.
Det mest intressanta i förrådet är det stora hålet i marken längst in i rummet. Fredrik Ehlton förklarar att hålet leder ner till en gammal ugn som användes på 1930-talet för att värma upp loggian, annat kallat för pelargång eller veranda utanför huset. Denna ugn var en viktig del av uppvärmningssystemet som höll loggian varm och trivsam även under kalla perioder.
– Ugnen i förrådet är ett exempel på tidig teknik för golvvärme. Elden som tändes i ugnen värmde upp ett stenmagasin som sedan skickade varmluft genom gallret i golvet på loggian. På så sätt kunde man ha exotiska växter ute på verandan och man kunde även sitta där under tidig vår och på hösten och ha det mysigt, förklarar Fredrik Ehlton.
När slutade man använda ugnen?
– Det kan jag inte riktigt svara på. Men ugnen har inte använts sedan Arthur Bäckström bodde i huset, säger han.
Hade ugnen fungerat idag?
– Ja, den hade nog fungerat idag. Men man får nog rensa lite i kanalerna först. Det är en väldigt enkel konstruktion, säger han och berättar att röken från elden leds sedan ut genom en rökkanal, som går upp till husets skorsten.
Däremot reflekterar Ehlton över ugnens design och den annorlunda gropen. Han berättar att själva hålet behövs för att man ska kunna elda under golvet, men menar att hålet är litet för funktionen.
– Hålet är lite konstigt, det känns lite för litet för att man ska gå ner där och elda. Jag tycker att man kunde ha gjort det lite större. Men det kanske redan var ett hål där sedan tidigare som har använts till något annat, eller så byggde de hålet för litet helt enkelt.
Fredrik Ehlton berättar att trots de många guidade turerna på Julita gård, är detta förråd ett utrymme som sällan visas för besökarna.
– Jag tror att många guider nämner gallerna ute vid loggian, att den värmdes upp. Men inte att man går in på det mer än så. Jag tror därför inte att rummet är välkänt av allmänheten.