Odörten, Conium maculatum, hör till de mest giftiga växterna i den svenska floran. Hela växten är giftig, men gifthalten är högst i bladen och i de omogna frukterna, alltså de frön som bildas efter blomningen.
Vid busshållplatsen Furuliden växer det flera odörtsplantor, med karaktäristiska röda fläckar på stammen.
Giftinformationscentralen bedömer dock risken att förgiftas genom förtäring som liten, eftersom smaken uppges vara mycket obehaglig. Däremot ska förväxlingar mellan ätliga hundkäx och odört ha skett.
Michael Antonsen, parkintendent på service- och teknikförvaltningen, har inte hört talas om odört vid Enbärsbacken. Han konstaterar att kommunen inte har möjlighet att ta bort alla giftväxter.
– I gemene mans trädgårdar finns idegran till exempel, där allt är giftigt utom det röda höljet runt fröna. Ligusterbär är giftiga, liksom tibast och stormhatt, som många har i trädgårdarna. Det finns sprängört och vit flugsvamp i skogarna. Men man går väl inte och äter vilda örter rakt upp och ned?
Men efter kontroll vid busshållplatsen beslutar Michael Antonsen att odörten ska bort.
– Vi tar bort dem. De är för nära busshållplatsen och rent estetiskt såg det inte bra ut. Vi vill inte ha spridning av dem heller, det är lika bra att stämma i bäcken, säger han.
Enligt legenden var det odört i bägaren som den grekiske filosofen Sokrates fick svälja år 399 före Kristus, som straff för sin gudlöshet och för att han fördärvat ungdomen med sina idéer.