Det var företrädare från kommunens samhällsbyggnadsförvaltning som träffade personal från länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet under måndagen.
– Vi pratade om utredningen som Sörmlands museum gjort om Djulö skola, vi gick igenom den och så pratade vi om Katrineholms stora behov av bostäder, säger Lars Hågbrant som är kommunens samhällsbyggnadschef.
Han påpekar att hans uppdrag, som han har fått från kommunstyrelsen, är att Djulö skola ska rivas men att det finns två vågskålar i frågan. Den ena innehåller skolans kulturhistoriska värde, den andra bostadsfrågan. Den senare är starkt prioriterad av kommunen medan den förra hör till länsstyrelsens intresseområden.
– Det kändes givande och vi hade ett bra möte, säger Lars Hågbrant.
– Vi avvaktade med beslut om rivning för att ha det här samtalet med länsstyrelsen, men det är bostäder som är det viktiga för Katrineholm, säger Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande.
Enligt honom ligger uppdraget om rivning fast från kommunstyrelsens håll.
– Jag förväntar mig att bygg- och miljönämnden beslutar om rivningslov för Djulö skola på sitt möte den 2 mars, då finns allt underlag i frågan inne, säger Dahlström.
Lars Hågbrant tror också att ett sådant beslut kan komma att tas den 2 mars.
– Vi drog ut på det när kulturminnesutredningen inte var klar, men nu har vi gjort vad vi ska göra. Vi får se hur länsstyrelsen tänker hantera frågan, jag fick inte riktigt klart för mig hur de ska göra, säger Lars Hågbrant.
Vad händer om länsstyrelsen beslutar att skolan ska kulturminnesförklaras?
– Då blir de också ersättningsskyldiga enligt kulturminneslagen. Då får de bekosta en upprustning eller liknande. I det här fallet måste de också ersätta tomterna eftersom de då inte kan säljas som bostäder, säger Lars Hågbrant.
Länsstyrelsen, å sin sida, tänker nu avvakta för att se vad bygg- och miljönämnden beslutar i ärendet, berättar Bo G Svensson, biträdande länsantikarie.
– Praxis är ju att man har ett samråd med fastighetsägaren om hur ett skydd ska se ut. Sedan är det mer eller mindre svårt, säger Bo G Svensson.
Han inser att kommunen och länsstyrelsen klart och tydligt står emot varandra i frågan.
– Vi har väldigt tydligt olika ståndpunkter, så för dagen ligger vi fortfarande där. Men vi kommer ha fortsatt kommunikation med kommunen framöver, säger Bo G Svensson.
Vad händer om kommunen beslutar om rivning?
– Det får vi återkomma till i så fall.
När väntas ni ta beslut i frågan?
– Normalt sett tar väckta frågor väldigt lång tid. Det här ärendet har gått snabbt hittills. Vi har många väckta frågor att hantera, men eftersom Djulö är högaktuellt så ligger fokus på det nu. Det tar ett antal veckor efter att nämnden beslutat i frågan innan vi kan ta ett beslut, säger Bo G Svensson.
Vad händer om Djulö skola blir byggnadsminne, ska ni lösa in tomterna då?
– Om parterna kommer överens om byggnadsminnesförklaring så består ett sådant beslut av ett antal skyddsföreskrifter, en avgörande är att det inte ska rivas. Därutöver finns även föreskrifter om vård och underhåll. Ersättning är en helt annan fråga där staten kan diskutera något som heter intrångsersättning. Men där måste vi samråda med Riksantikvarieämbetet som har hand om kulturmiljöanslag för hela landet. Det kräver värdering och beräkning.
Kan ni använda tvångsmedel för att få Djulö skola till byggnadsminne?
– Praxis är att samråda i frågan, de byggnadsminnen vi har i länet har tillkommit på det viset. Det är nationellt sett väldigt ovanligt med tvång och det finns bara ett fåtal fall bakåt i tiden, säger Bo G Svensson.