Det menar kommunalrådet Johan Söderberg, tidigare ordförande (S) i bildningsnämnden.
Grundproblemet är att de examinerade lärarna som de 290 kommunerna slåss om, är för få i förhållande till efterfrågan.
– Det är en stor utmaning, konstaterar Söderberg. Det skiljer sig dessutom åt mellan ämnen. På gymnasiet, till exempel, finns ett överskott av behöriga lärare i samhällskunskap och historia. Inom matematik och naturkunskap är de däremot mycket svåra att hitta.
Är högskolornas utbildningsplatser för få? Är yrket inte är tillräckligt attraktivt?
– Det är svårt att säga vad som är hönan och ägget. Följer man debatten ges en bild av att läraryrket är tufft med en problematisk arbetsmiljö.
Det senare är kommunen, enligt det nya läraravtalet, skyldig att åtgärda. Lärarfacken tror att förbättringar i arbetsmiljö och organisation kan minska lärarbristen.
Under pandemin har Katrineholm haft svårt att fysiskt marknadsföra sig som skolkommun. Andra rekryteringsinsatser är dock i full gång.
– Vi har tecknat avtal om verksamhetsförlagd utbildning av lärarstudenter. Det är ett sätt att visa upp verksamheten och locka studenterna till oss efter utbildningen. Sedan erbjuder vi utbildningstjänster, där lärarstudenter kan arbeta i skolan vid sidan av studierna. I samarbete med Viadidakt har vi vidareutbildningar på distans till bland annat grundskolelärare.
Enligt Söderberg har detta hittills haft en positiv, om än relativt begränsad, effekt på rekryteringen.