Men Katrineholms kommunalråd ger inte mycket för regeringens förslag.
- Regeringen lappar och lagar i stället för att göra ett ordenligt jobb, säger Göran Dahlström (S).
Totalt ska ersättningen till kommunerna öka med drygt 1,1 miljarder kronor 2014-2017, enligt ett förslag från regeringen.
- Kommuner som Södertälje och Eskilstuna kommer att få högre ersättning och Vellinge och andra får lägre. Det är en tydlig signal till dem som inte tar solidariskt ansvar. För mig är det tydligt att solidaritet ska löna sig, förklarar integrationsminister Erik Ullenhag (FP) på en presskonferens på måndagen.
Vellinge tar emot 1 flykting per 1 000 invånare, medan en kommun som Sorsele tar emot 25 per 1 000 invånare. Ullenhag ser ingen risk för att de kommuner som redan i dag tar emot få flyktingar nu kommer att ta emot ännu färre när ersättningen sänks.
- Nej, det är ett starkt incitament för att ta emot fler. Det är stötande att några kommuner tar emot så få. Flyktingmottagandet är ett nationellt ansvar, säger Ullenhag.
Göran Dahlström (S), ordförande för Katrineholms kommunstyrelse, är inte imponerad. Enligt honom kommer Katrineholms kommun knappast få ta del av pengarna.
- Grundersättningen sänks från 450 000 kronor till 220 000 kronor för de kommuner som tecknar avtal. Migrationsverket har många människor på anläggningsboenden just nu som man vill få ut i kommunerna, men det är bara kommuner med hyresrätter som kan ta emot. Det finns ingen rättvisa i det. Katrineholm har inget avtal, så för vår del har förslaget ingen betydelse. Men vi har gjort ett otroligt åtagande det sista året med anhöriginvandringen, och för det hjälper inte de här pengarna heller, säger han.
Vad borde regeringen göra, då?
- De borde komma ut till kommunerna för att titta på vad det är för extrakostnader som uppstår. Jag tror inte att det finns någon kommun som kommer att säga "ja, då tar vi emot några fler". Som kommun vill man ha betalt för kostnaderna.
Andra förändringar som görs är att startpunkten för etableringsplanens 24 månader med stödinsatser flyttas till den tidpunkt då en nyanländ med uppehållstillstånd tas emot i en kommun. I dag gäller den från det att uppehållstillstånd beviljats. Syftet är att öka incitamenten för såväl nyanlända som kommuner att påskynda kommunplaceringen.
Ett annat förslag som kommer under hösten är krav på nyanlända att acceptera ett erbjudande om lämpligt arbete. En sanktion – oklart vad – kommer att införas för de som inte gör det.
- Vi ska närma oss hur a-kassan fungerar, där man i dag är skyldig att acceptera ett anvisat arbete, sade Erik Ullenhag.
Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), välkomnar regeringens förslag.
– Det ligger i linje med vad SKL:s styrelse vill ha. Vi tycker att det är bra med en ökad differentiering, där de som har en tyngre börda kompenseras, säger han till TT.
Det nya ersättningssystemet träder i kraft 2014 och innebär bland annat att grundersättningen en kommun får för att teckna avtal om flyktingmottagande sänks från 444 000 kronor till 222 000 kronor. Samtidigt höjs ersättningen för de kommuner som tar emot flyktingar från anläggningsboenden. Utöver schablonersättningen får en kommun 15 000 kronor per individ. De kommuner som tar emot högre än medianvärdet för riket får också extra pengar.
Integrationsminister Erik Ullenhag talar om ett solidariskt ansvar. Varför krävs pengar som incitament?
- Vi kan göra ett solidariskt åtagande, men det är inte katrineholmarna som ska betala för statens migrationspolitik. Katrineholm ska inte behöva höja skatten medan kommuner som inte har något mottagande kan sänka skatten, säger Göran Dahlström.