När Katrineholms-Kuriren i juni 2013 för första gången skrev om Kalle och det han utsatts för hade det gått tre månader sedan polisanmälan. Ingenting hade hänt, trots att lagen stadgar att från att det finns en skäligen misstänkt så ska åtal vara väckt. Det är extra viktigt att det hanteras skyndsamt när det gäller ungdomar.
Ofta, ibland varje dag, under resten av vårterminen och under höstterminen, tvingades Kalle se de personer som han misstänkte hotat och kränkt honom. I skolan och på fritiden. Kalle mådde dåligt, det var till och med så illa så att han funderade på om han ville leva längre.
Dokumentationen som Kalle lämnade till polisen var omfattande. Många och tydliga exempel, både i text och bild, på de kränkningar och hot som han utsatts för. Han pekades ut som homosexuell, HIV-smittad, att han använde droger, dödat djur med mera. Hot kommer också om att han ska slås "sönder".
– Polisen borde haft ett bättre system, för nätrelaterade brott. Nu kan man säga att jag själv drev min egen utredning. Det var jag som gav dem information och uppgifter att gå på. Vid flera tillfällen kompletterade jag materialet, precis som de bad mig göra.
När Katrineholms-Kuriren börjar ställa frågor till polisen varför det inte händer något tar polisutredningen fart. Förhör, både med Kalle och de misstänka pojkarna, genomförs.
I juni 2013 kommer också den uppmärksammade "Instagramdomen", där två tonårsflickor som åtalats för att ha spridit grovt förtal i text och bilder via ett konto på Instagram, döms i Göteborgs tingsrätt för grovt förtal.
Kanske kommer Kalles polisanmälan också att sluta i fällande domar? Kalle hoppas så innerligt att han ska få upprättelse.
– Under hela utredningstiden känner jag mig utsatt, rädd och uttittad. Det känns inte alls bra. Skolan har gjort en del för mig, men det har varit tuffa månader. säger Kalle när han försöker förklara hur det har känts.
När polisutredningen är klar i april och åklagaren fattat beslut kommer beskedet som ett slag i ansiktet för Kalle. Han golvas nästan av smärtan, som han upplever som ett stort svek. Fyra förundersökningar läggs ned, den femte blir till ett strafföreläggande om 1 500 kronor i böter och 500 kronor i ersättning till brottsofferfonden. Dock inga pengar som Kalle får.
– Det känns som en spark i skrevet. Efter allt jag gått igenom blir det bara det här kvar. Jag tycker åtminstone att killen som fälldes och hans pappa borde tagit kontakt med mig. Bett om ursäkt och stått för det han gjort, men inte ens en gång det fick jag.
Fotnot: Kalle heter egentligen något annat.