– Gemenskapen jägarna emellan är nog det bästa, det är lite som att fira midsommar, en årlig tradition.
Så säger Staffan Claesson i Berga i Flodafors när han ska förklara vad älgjakten betyder för honom. Själva jaktmomentet som sådant har heller inte förändrats nämnvärt under hans tid som jägare. Däremot är formaliteterna, allt det som sker runt omkring älgjakten, numera av ett annat slag jämfört med tidigare.
– Att jaga innebär mer än det gjorde förr, medvetenheten har ökat. Via databaser och statistik går det att få en bred bild av hur viltläget ser ut, vilket kan ge svar på hur älgstammen bör förvaltas.
Han säger att den senaste organisationsformen som infördes för fyra år sedan, med större älgförvaltningsområden, inneburit att det blivit lättare för jägarna att fatta gemensamma beslut.
– De mindre älgskötselområdena kan föra fram sina synpunkter, som i demokratisk anda sedan kan mynna ut i övergripande regler som gäller för alla områden. Förändringarna har också gjort att älgförvaltningen kan anpassas mer efter det rådande läget.
Staffan Claesson säger att tendensen är att det skjuts mindre älg, totalt sett. Den enkla förklaringen är en sämre tillgång på älg, men det finns andra orsaker som spelar in.
– Här i vårt älgskötselområde har vi medvetet minskat ned på älgstammen, vilket också gjorts på andra håll. Dessutom finns det andra djur som konkurrerar om älgens mat.
Fällavgiften, kostnaden som jägarna betalar för varje skjuten vuxen älg, är i Sörmland den dyraste i landet. Jägarnas åsikter om avgiften går isår, enligt Staffan Claesson.
– En del tycker det är förskräckligt och att det är surt att behöva betala när de skjuter en liten älg. Andra anser att kostnaden tillhör spelet och att pengarna betalas tillbaka i det långa loppet, som ju är tanken via till exempel inventeringar och forskning.
Den stora framtidsfrågan för älgjakten, ur Staffan Claessons synvinkel, är älgstammens kvalitet. Målet är att skapa förutsättningar för att de djur som skjuts är så livskraftiga som möjligt.
– Det gäller alltifrån vilken period som korna blir brunstiga och att det då finns tillräckligt med mat, vilket avgör hur stora älgtjurarna blir. Allt har ett samband.