– Det är en omöjlig ekvation som vi har att lösa, säger bildningsförvaltningens chef Ingrid Nandrup.
Det säger hon eftersom bildningsnämndens budget är anpassad för den förväntade elevminskningen, medan verkligheten ser helt annorlunda ut.
Och ekonomin är inte enda utmaningen. De barn som nu blir katrineholmare är med få undantag från Somalia, många från miljonstaden Mogadishu. De har varit på flykt en lång tid, kanske hela livet, och saknar oftast helt skolgång, oavsett ålder. Flera har befunnit sig mitt i kriget och har mycket att bearbeta därifrån.
Eftersom trycket på Interkulturella enheten är så stort kan barnen bara stanna där i tre månader medan de egentligen skulle behöva stanna ett år. Sedan slussas de ut i vanliga skolklasser.
– Det ställer oerhörda krav på våra pedagoger.
Men hand i hand med utmaningen går förstås också det faktum att många barn i en kommun är en stor resurs och rikedom. Nu hoppas Ingrid Nandrup och Anita Hummerdal, rektor för Interkulturella enheten, att katrineholmarna, föreningslivet och näringslivet ska ta sig en funderare på hur de kan bidra till att de nyinflyttade så snart som möjligt ska känna sig som en del av samhället.
Läs mer i papperstidning!
”Det är en omöjlig ekvation”
I flera år har skolan i Katrineholm förberett sig på den kommande elevminskningen. I stället har scenariot blivit ett helt annat. På två år har 400 flyktingbarn flyttat till Katrineholm. Fler är på väg, tillströmningen är mycket stor, och nu går elevminskningen mot en elevökning i stället.
Så jobbar vi med nyheter