Inför artikelserien om mobbning skickade tidningen en enkät till alla grundskolerektorer i kommunen: tolv stycken. Men bara fyra av rektorerna svarade på frågorna om hur skolorna arbetar mot mobbning. En av dem, och den enda som skrev under svaret med sitt namn, var Magdalena Norin, rektor på kommunens största skola Järvenskolan, med 995 elever.
På frågan om det förekommer mobbning på Järven svarar hon "ja".
– Den rektor som svarar nej har antingen ingen koll, mörkar, eller saknar förståelse för att mobbning inte alltid syns, fortsätter hon.
Framförallt behöver skolan upptäcka dem som blir utsatta.
– Ofta är de väldigt ensamma. Men den som mobbar är också ensam, på ett sätt.
Magdalena Norin och biträdande rektor Sara Benafakir Lund talar om de "tysta barnen".
– Det svåra är att upptäcka eleverna som ingen ser, som ingen vill vara med. Ingen frågar om de ska med till matsalen. Vi behöver uppmana alla, både lärare och elever. "Vet du någon som du kan tänka dig inte har det okej? Hur gör vi då, om en inte räknas?"
Det finns också andra sidor av mobbningen, som hörs mer än de tysta barnen. På Järvenskolan har språkbruket blivit allt grövre.
– Det är jättegrovt språk. Vi hör det i korridorerna, "horunge", till exempel, säger Sara Benafakir Lund.
Magdalena Norin konstaterar att vuxenvärlden i alla tider förfasat sig över ungdomars språk.
– Men vi får ändå inte sluta reagera. Tilltalet är viktigt. I skolan använder vi varandras namn.
Båda tror att det är som allra värst i sociala medier.
– Och där är vi vuxna inte mycket bättre. Jag är förundrad över mentaliteten, som även vuxna sysslar med. Vi måste också förändra vårt beteende.
Orden, det grova tilltalet, att tolka in något helt annat i det som sagts, följer med in i skolan. Under hösten har dessutom slagsmålen varit fler. Magdalena Norin tror att det dels beror på dels sociala medier, dels på pandemin.
– Nu träffas eleverna igen. Många har bara setts i sociala medier under pandemi-våren, där språkbruket är grövre än när man ses på riktigt. Nu möts de, då måste de på något sätt ta ställning för vad som sagts i sociala medier. Det är mycket som inte gjorts upp. Elever som inte har ordets makt, slåss. Vi har en jätteresa med alla våra elever som har ett påvert språk. I ett resonerande samtal kan man visa känslor, men man håller sig inom vissa ramar, säger Magdalena Norin.
Nyligen inledde Järvenskolan ett större arbete mot kränkningar, ett samarbete mellan elevrådet och skolans trygghetsteam.
– Elevrådet ser samma sak som vi vuxna, eleverna själva vill se förändring, säger Sara Benafakir Lund.