När Johan Klinthammars nioåriga son föddes med en allvarlig sjukdom förändrades livet för alltid. För att tillgodose sonens behov anlitade familjen ett assistansbolag.
– Man är helt utlämnad till de här bolagen. Allt är jättetufft i början, man har ingen koll. De första åren hade vi bara fokus på att hålla vår son vid liv. Den hjälp och de råd de kom med var ovärderligt, och man förlitade sig helt på att de visste vad de gjorde. Att de var seriösa, säger Johan Klinthammar.
Efter ett tag föreslog bolaget att familjen skulle sätta ett fast OB-tillägg på 10 kronor i timmen, då det blev många timmar på kvällar och helger. Det skulle enligt bolaget bli mindre krångligt. Familjen gick med på detta. Efter några år hade känslor av att allt inte stod riktigt rätt till börjat växa. Vid en närmare koll så upptäckte de att det genomsnittliga OB-tillägget för deras jobb låg 19 kronor högre än vad bolaget hade föreslagit. Vid det laget hade Johan Klinthammar jobbat som sin sons personliga assistent för företaget i ett år, och hans fru sedan starten.
– Det är inte olagligt att göra så, och vi hade skrivit på för den lönen. Men vi kände oss lurade och utnyttjade. Det handlade om utebliven lön på nästan en kvarts miljon under fem års tid.
Ytterligare en sak som kändes olustig var en summa som varje år skulle avsättas för utbildningar. I samarbete med bolaget lades en budget upp som sedan skulle godkännas av Försäkringskassan. Enligt Johan Klinthammar skulle 30 000 kronor ur budgeten användas för utbildningar och omkostnader, en summa som de aldrig använde sig fullt utav. Trots detta försökte bolaget vid flera tillfällen att få dem att avsätta mer pengar för detta, så högt som 40 000 kronor.
– Vi förstod aldrig varför, vi lade aldrig ner mer än 20 000 kronor som mest. När vi föreslog att vi skulle använda överskottet till något snarlikt, så sa de att det inte gick. Först i efterhand förstod vi att allt överskott gick in i deras vinst. Det är ingen som kontrollerar att de redovisar rätt och återbetalar de pengar som inte används.
Familjen bytte bolag. Det dröjde inte länge innan de fick indikationer på att de kostade för mycket, och bolaget ville att de skulle ansöka om ett höjt schablonbelopp från Försäkringskassan. En dag ringde de och krävde att familjen skulle ansöka på direkten, en förifylld blankett var redan skickad. Allt som krävdes var deras signatur. Enligt deras kalkyl kostade familjen dem en kvarts miljon i förlust per år. När familjen själva satte sig för att räkna kom de fram till helt andra siffror, vilket de påpekade flera gånger. Bolaget vägrade ge med sig.
– När jag som vårdnadshavare skriver under att siffrorna stämmer, så är det jag som blir ansvarig. Det är jag som åker dit för bidragsfusk, inte dem, säger Johan Klinthammar.
Familjen anmälde bolaget till Försäkringskassan som lämnade över ärendet till Inspektionen för vård och omsorg.