När man anmäler ett brott frågar polisen om man vill bli kontaktad av Brottsofferjouren.
— Vi ringer upp och frågar hur de har det, hur de mår. Vi bestämmer hur vi eventuellt ska fortsätta kontakten, säger Saniyeh.
Som brottsofferstödjare vill hon inte framträda med sitt efternamn. Hon är en av 15 stödjare vid Brottsofferjouren för Katrineholm, Flen och Vingåkers kommuner.
Jobbet görs ideellt och alla har varsin jourvecka.
— Mycket handlar om skuld och skam, varför har jag råkat ut för det här, säger samordnaren Monica Leinedotter.
En del brottsutsatta behöver stöd även från annat håll, som vården eller socialtjänsten. Då kan en brottsofferstödjare hjälpa till.
— Att lyfta telefonen för att ringa ett samtal kan vara som att springa ett maraton, säger Monica Leinedotter.
Stödjarna är till stor del där för att lyssna.
— Vi kan inte göra så mycket men vi lånar ut vårt öra. Det är många som inte har tid med det, säger Monica Leinedotter.
Många ärenden kan avslutas snabbt. I ett första skede har någon velat ha stöd från Brottsofferjouren men sedan känt att de kan vända sig till sina anhöriga. Andra samtalskontakter pågår i ett år.
— Vi lämnar aldrig ifrån oss någon förrän vi vet att det går bra, säger Saniyeh.
De som rättsligt betraktas som målsägande är inte de enda som utsätts för brott. Det kan lika gärna handla om deras anhöriga, såväl som kollegor till butikspersonal som utsatts för rån. Även anhöriga till gärningspersonen ses som brottsutsatta.
Man behöver inte heller ha gjort en polisanmälan innan man vänder sig till jouren.
22 februari uppmärksammas Internationella brottsofferdagen på olika platser i landet. Brottsofferjouren kommer då att synas på stan så att folk kan komma fram och prata och ställa frågor.