"Hon är lite kortare än jag, så det blev bättre. Och någon behövde ju hålla i kameran också", säger Mike de Roos om att hans sambo fick posera själv med snögubben.
I lördags insåg Mike de Roos och hans sambo Judy att vädret hade gjort snön precis lagom mjuk för att konstruera en snögubbe. Så utan närmare plan satte de igång med sin konstruktion på bakgården.
– Det var en spontan grej, det var perfekt snö och ett tjockt lager. Sen lutar tomten perfekt också, säger Mike de Roos.
Till hjälp hade de bara saker från gården. En trappstege användes för att få upp huvudet och pynta det sista.
– Gör man det här smart kan man få ihop det, men det kräver lite samarbete. Vi gjorde den ganska snabbt, faktiskt. Ögonen är bollar från julgranen, tänderna är lite vedträ vi hackade i mindre bitar, halsduken är en filt från garaget och sen hade vi ett band för en hängmatta och kvistarna är från höstens rensning av buskar.
Däremot gjorde tövädret att gubben inte fick stå kvar speciellt länge.
– På kvällen försvann den tyvärr, vi hade inte räknat med att det skulle bli så varmt. Men det var den största snögubben någon av oss har gjort. 2,8 meter hög, jag mätte med tumstock!
De tvekar inför att kalla den Katrineholms största snögubbe, men är samtidigt nyfikna på konkurrensen. Så nu välkomnar de andra katrineholmare att utmana Värmbolsgubben.
– Det kräver ju lite samarbete, det kan vara en bra övning för folk. Det vore kul om det kunde bli en tävling av det här. Vi hoppas att det är fler som blir taggade, det kanske kan bli en tradition?
Så här såg snögubben ut jämfört med tvåplansvillorna och gårdsplanen.