Björn Johansson är mobbningsexpert och universitetslektor på Örebro universitet. Han har fått Alice fall återberättat för sig av tidningen.
– Det första som slår mig är om mobbningen kommit huvudmannen till kännedom? Eller har det stannat på skolan eller hos den enskilda pedagogen i klassrummet? Har det gått till kommunledningen och förvaltningen? funderar han.
Enligt Björn Johansson är huvudmannen, det vill säga kommunen, tvungen att göra allting som skollagen kräver.
Det handlar bland annat om att skolan måste ha en utarbetad plan mot kränkande behandling, där skolans rutiner är tydliga och att skolan måste utreda vad som hänt och vidta de åtgärder som krävs.
– Skolan måste ta det utsatta barnets upplevelser på allvar, säger Björn Johansson och fortsätter:
– Gör man inte det, så skulle jag som förälder anmäla ett sådant här ärende till barn- och elevombudet, som ligger under skolinspektionen.
Barn- och elevombudet begär då ut alla handlingar och gör en granskning.
– Har man inte gjort det som lagen kräver ligger huvudmannen illa till, säger Björn Johansson.
Han tycker att skolan stundtals lägger för mycket fokus enbart på undervisningen.
– Man fokuserar väldigt mycket på kunskapsuppdraget och väldigt lite på det demokratiska uppdraget och värdegrundsuppdraget. Det är lika viktigt. Om man inte understödjer det ena så blir det andra drabbat.
För tio år sedan var Sverige bäst i världen på att hantera mobbning. Därefter har antalet barn som utsätts för mobbning ökat.
– Mobbningen har ökat och ändrat karaktär. Den utökade användningen av sociala medier är en bidragande orsak eftersom barn inte kommer undan. Det finns ingen fristad. Väljer man att hoppa av sociala medier som barn drabbas man dubbelt eftersom man blir helt offside.
Varför utsätts då en del barn för mobbning? Enligt Björn Johansson handlar det ofta om normen i gruppen. Normer är osynliga regler som skapas utifrån föreställningar om vad som är ”normalt”.
– Gruppnormen tillåter att några utsätter andra för kränkande behandling och att det kränkande beteende ger sociala belöningar i gruppen i form av ökad status och popularitet, förklarar han och berättar vidare:
– För att gruppen ska hålla ihop behöver man ha en yttre fiende, någon som man målar upp som avvikande, även om personen i ett normalt sammanhang inte betraktas som avvikande, så blir det avvikande i den gruppen.
Om ett barn som blir utsatt lämnar gruppen kommer gruppen, enligt Johansson, garanterat att hitta en ny hackkyckling.
– Gruppen försöker upprätthålla statushierarkin genom att hela tiden ha någon som man hackar på.
Enligt Björn Johansson drabbas den mobbade ofta av psykosomatiska besvär som huvudvärk och sömnsvårigheter. Men det drabbar också möjligheten att prestera i skolan och nå godkända betyg. Mobbning kan också leda till depression och i värsta fall självmordstankar och självmord, även om det sistnämnda är väldigt ovanligt.
– Nästan alla frågar sig: 'Vad är det för fel på mig, varför blir jag utsatt?' Men egentligen handlar det om gruppen och de som genomför det här, hur de är mot andra.
Många som utsätts för mobbning får också svårt att skapa sociala relationer även som vuxna.
– Har du erfarenhet av det här har du svårt att känna tillit till folk, säger Björn Johansson.
Fotnot: Alice är ett fingerat namn och alla övriga inblandade har anonymiserats av hänsyn till henne och hennes familj.