Det framför byggnadsantikvarie Eva Wockatz med anledning av KFAB:s avsikt att riva 1950-talsbyggnaden.
Den är enligt fastighetsägaren i så dåligt skick att en renovering vore ett rent slöseri med pengar.
Därför har KFAB lämnat in en ansökan om rivningslov till kommunens bygg- och miljönämnd. Dit har även Sörmlands museum gjort en inlaga.
Budskapet i den är glasklart: riv inte.
Till tidningen har KFAB tidigare motiverat planerna med att byggnaden är i uselt interiört skick. Den har i många år använts av socialpsykiatrin och uppges vara ”inrökt”, i stort behov av fönsterbyten och isolering och har drabbats av frostsprängningar.
Wockatz har inte varit inne i huset, endast sett det utifrån. Där syns ingenting som motiverar en rivning, bedömer hon.
”Eftersom ålderdomshemmets huvudbyggnad är uppförd samtidigt bör denna byggnad rimligtvis vara i motsvarande skick, om man bortser från slitaget av ytskikt”, skriver hon till nämnden.
Sörmlands museum menar att de estetiska och arkitektoniska värdena starkt talar emot en renovering. Huset bör i stället renoveras med varsam hand.
Wockatz påminner om kraven som ställs i såväl EU:s lagstiftning som i den senaste ändringen av plan- och bygglagen. Det gäller dels skarpa skrivningar om återvinning av byggnadsmaterial, dels hanteringen av farliga ämnen i samband med rivningar.
KFAB har i Furulidenhuset påträffat asbest och radonbärande blåbetong.