Det totala antalet som försörjde sig genom stöd och bidrag var 2 996 under fjolåret. I procent har antalet minskat med 24 procent sedan 2014.
De bidrag och stöd det handlar om är sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetsmarknadsåtgärder och arbetslöshet, etableringsersättning samt ekonomiskt bistånd; försörjningsstöd. Bidragen betalas bland annat ut av Försäkringskassan, A-kassorna, Migrationsverket och kommunernas socialförvaltningar.
16,4 procent av katrineholmarna får någon form av bidrag eller stöd för att klara sig. I Sörmlandsperspektiv hamnar Katrineholm på plats fyra, när det gäller vilka kommuner som har flest bidragsberoende medborgare. Flen har flest: 19,6 procent av befolkningen och Trosa lägst antal: 9,1 procent.
Den största ersättningsformen i Katrineholm är sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan: fem procent av katrineholmarna i arbetsför ålder får det.
På ett år handlar det om 620 personer som får sjukpenning, 897 som får sjuk- och aktivitetsersättning, 263 som får ersättning vid arbetslöshet, 830 som deltar i arbetsmarknadsåtgärder och får ekonomiskt stöd för det, 351 som får ekonomiskt bistånd och 36 som får etableringsersättning.
Forskaren Tapio Salonen vid Malmö universitet säger till SR att en stor orsak till minskningen är att de som kom till Sverige i mitten av 2010-talet nu kan stå på egna ben, med egen försörjning.
Kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S), tror att det är en förklaring, giltig också i Katrineholm.
– Vi ser i årsredovisningen att volymerna i flera verksamheter, som SFI och i arbetsmarknadsåtgärder minskat. Arbetslösheten har gått ned i alla de grupper man mäter. Flera som kom till Sverige i mitten av 10-talet har kommit i arbete eller studier. En del har väl också återvänt hem. Vi har definitivt märkt av minskad migration, det fylls inte på lika många nya i SFI och inte heller familjer med behov av försörjningsstöd.
Söderberg konstaterar att arbetslösheten sjunkit 22 månader i rad i Katrineholm, men att man ändå ligger högt.
– Men det är också så att vi har behov av kompetensförsörjning. Vi har en reservarbetskraft som inte kan ta de arbeten som finns, antingen för att man inte har kompetensen eller för att man inte är i skick att ta dem. Kommunerna och staten behöver jobba hårt och satsa på relevanta utbildningar, utbilda för den arbetsmarknad som finns.
Sara Gibro är avdelningschef på socialförvaltningen och hon säger att förvaltningen märker att färre söker ekonomiskt bistånd.
– Vi ser att fler går till annan försörjning, att man får aktivitetsersättning eller liknande. Vi jobbar mycket med att de ska komma ut i anställningar, men också ha rätt huvudman, så att sjuka får ersättning från Försäkringskassan och inte från oss, till exempel.
Antalet nya ansökningar hos socialförvaltningen var i snitt 90 per månad 2022, att jämföra med 108 under 2021.
I samtliga kategorier är det dock fler som får bidrag i Katrineholm, än rikssnittet. I Katrineholm får 1,9 procent av befolkningen ekonomiskt bistånd, jämfört med 1,3 procent i hela riket. Dessutom, säger Johan Söderberg, tycks Katrineholm lägga mer på varje "brukare" än andra jämförbara kommuner.
– Det är inte så att vi är för restriktiva, utan kanske snarare för givmilda, säger han.