Katrineholms koldioxidbudget spricker 2025

Utsläppen minskar. Men det räcker inte. Katrineholms koldioxidbudget spricker 2025, enligt beräkningar från Klimatkollen.

"Vi människor är anpassningsbara. Katrineholm har gjort stora omställningar tidigare", konstaterar Anna Ridell i Naturskyddsföreningens klimatgrupp i Katrineholm.

"Vi människor är anpassningsbara. Katrineholm har gjort stora omställningar tidigare", konstaterar Anna Ridell i Naturskyddsföreningens klimatgrupp i Katrineholm.

Foto: TT och Carina Bergius

Katrineholm2022-10-18 17:02

Nu bör tilläggas att Katrineholms kommun inte har någon vedertagen koldioxidbudget. Men Klimatkollen använder ändå det uttrycket i sina mätningar.

Enligt nya siffror från SMHI släpptes 70 039 ton koldioxid ut i Katrineholms kommun 2020. Det är en minskning med åtta procent jämfört med året dessförinnan. En del av minskningen kopplas direkt till pandemin. 

Men det räcker inte. Katrineholm är en av 273 kommuner i landet som enligt Klimatkollen inte ser ut att klara sin del av Parisavtalet, enligt nyhetsbyrån Newsworthy, som sammanställt siffrorna.

Utsläppen i Katrineholm har minskat de senaste fem åren. Men enligt Klimatkollens beräkningar behöver kommunen minska sina utsläpp med 23 procent årligen för att klara sin del av Parisavtalet. 

– Det är en enorm minskning som krävs, för att vår planet ska kunna ge oss alla människor mat och någonstans att bo och leva i fred och frihet. Jag väljer att vara hoppfull, säger Anna Ridell i Naturskyddsföreningens klimatgrupp i Katrineholm.

Med nuvarande utsläppstakt spräcks Katrineholms koldioxidbudget 2025. I Katrineholm är det transporterna som står för de största utsläppen av växthusgaser. Därefter kommer jordbruket.

– Vi människor är anpassningsbara. Katrineholm har gjort stora omställningar tidigare. Jag tror att det krävs ett tydligt mål, stor satsning på kunskap och entusiasmerande av företag och privatpersoner i hela kommunen, säger Anna Ridell.

Hon ger också en rad exempel på vad kommunen kan göra för att minska utsläppen. Som att fortsätta att satsa på säker cykeltrafik och premiera gående, cyklister och bussåkare. Man kan också införa koldioxidbudgetrelaterade mål för nya företagsetableringar och byggen. Och så skulle man kunna plantera massor av träd, eftersom snittet för varje planterat träd är ett koldioxidupptag på ungefär 25 kilo per år.

– Visst vore det häftigt om kommunen planterade ett träd för varje invånare? Eller två?

undefined
Gymnasieeleverna Maja Sander och Elsa Svensson vill att parkeringen mellan McDonalds och Sörmlands sparbank görs om till en oas med träd, parkbänkar och annan växtlighet. Förslaget lades fram i våras när elever fick tycka till om Katrineholms framtid.

Anna Ridell tror också att många gymnasieelever kan ha goda idéer om vad som kan göras. Hon lyfter bland annat förslaget som lades fram i våras om en stort grönområde bakom Sparbanken, som ett exempel.

Tidningen har tidigare berättat att Klimatgruppen vill att kommunen ska införa en koldioxidbudget. I mitten av september lämnade gruppen över en namninsamling i frågan, till kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S).

Parisavtalet

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016.

Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.

En av de viktigaste punkter i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

Källa: Naturvårdsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!