Kajor är ett stort problem på vissa håll i stan.
Ett inlägg på sociala medier har fått stor uppmärksamhet. Bakom inlägget står katrineholmaren Daniel Nilsson, som var med om en otrevlig händelse i lördags. När han kom fram till sin parkerade bil hade "diarrékajor", som han själv kallar dem, bajsat ned bilen.
– Min son gick före, men sprang tillbaka och sa att fåglar hade bajsat på bilen. Jag tänkte att det nog inte var så farligt. När jag kom fram och tittade fick jag en chock. Jag har varit med om att fåglar bajsat på bilen tidigare, men inte så här mycket, säger Daniel Nilsson.
Bilen stod parkerad under ett träd på Sandgatan på Norr, där Forss musik låg. Efter upptäckten åkte han hem till Öster.
– Jag brukar hålla bilen ganska ren, men eftersom det var sent åkte jag och tvättade den med högtryck först dagen efter. Det stora problemet är att fågelbajs fräter på lacken och alla har inte samma möjlighet som mig att tvätta bilen så snabbt.
Hur tycker du att bajsproblemet ska hanteras?
– Jag är djurvän, men kajorna medför mycket skada, så jag tycker att man ska skjuta av några, säger Daniel Nilsson.
Kommunjägaren Björn Granquist är medveten om situationen. Förutom på Norr är det stora bekymmer med kajor på Djulögatan och Fredsgatan, mot Kullbergska sjukhuset. Att göra någonting åt problemet är dock inte alltid så enkelt som man tror.
– Om fastighetsägare har problem med fåglar är det först och främst inte ett kommunalt problem, understryker han.
Björn Granquist är kommunjägare i Katrineholm.
Det är heller inte lämpligt att skjuta fåglar i tättbebyggt område, både på grund av säkerhetsavstånd och rädsla hos människor.
– Jag använder hagelgevär och kulorna flyger i väg med en hastighet på 300 till 400 kilometer i timmen. När man skjuter uppåt ramlar de ned och då krävs ett säkerhetsavstånd på 300 meter. Sådana avstånd finns inte i stan med alla bilar och hus, säger Björn Granquist.
Däremot går det att med olika ljudapparater skrämma bort fåglarna, även om det skulle krävas många enheter.
– Vi har också möjlighet att placera ut stora kråkfällor, som man kan bygga om för att fånga kajor i. Det är dock resurskrävande och kostsamt eftersom man måste åka och titta till fällorna två gånger per dag. Allt beror på hur mycket kommunen vill betala, säger han.