Salen i "Villa Lideborg", som ägdes av den före detta läraren Oskar Fredrik Håkansson, som mördades den 15 mars 1932.
Morgonen den 15 mars 1932 inleddes lugnt, med att tidigare läraren, 70-årige Oskar Fredrik Håkansson och en gäst han hade boende hos sig i sin villa i Värmbol försökte lösa ett svårt korsord i tidningen Allers.
Gästen som Håkansson löste korsord med hette Karl Alfred Granberg och var 29 år. Han växte upp i Valla och hade haft Håkansson som lärare i skolan. Om Håkansson gick ryktet att han var homosexuell och att han då och då hade besök av yngre män. 1932 var homosexualitet fortfarande straffbart i Sverige och i Katrineholms-Kuriren beskrevs det, med tidstypiskt språkbruk, att han hade "vissa sjukliga böjelser".
På 1920-talet hade Granberg arbetat som biträdande landsfiskal i Vagnhärad och sedan som landsfiskal i flera orter runt Stockholm. På den tiden fungerade landsfiskalen dels som polis, dels som utmätningsman och åklagare. Granberg tycks dock inte ha varit helt hederlig och istället för att fortsätta som landsfiskal gled han allt längre in på den kriminella banan. Bland annat rapporterades att pengar han utmätt försvunnit, liksom viktiga polishandlingar. 1930 sa han upp sig själv och tycks sedan ha försörjt sig genom mindre brott.
Granberg hade gift sig 1929 och köpte för sin svärmors pengar en fruktaffär, som han dock sålde igen utan att informera henne. När hans fru låg på BB sålde han deras gemensamma möbler. Frun ville ta ut skilsmässa, men innan den blev klar bestal Granberg sin svärmor på guldsmycken. För den stölden dömdes han till fyra månaders straffarbete. Han dömdes dock villkorligt och behövde inte avtjäna straffet, men bestämde sig för att hålla sig undan i hemtrakterna runt Katrineholm.
Han fick bo hos Håkansson. Själv uppgav han senare att det var på grund av Håkanssons sexuella intresse för honom, men om det verkligen var så kan ingen veta: Håkansson själv blev ju mördad och inga vittnen fanns, som kunde berätta vad som hänt den ödesdigra och dimmiga morgonen 1932. Granberg bodde hos Håkansson i hemlighet och gick bara ut tidiga morgnar och sena kvällar.
Även tidigare, 1926, hade Granberg bott hos Håkansson, men då stulit 600 kronor i kontanter samt andra värdesaker ur en lönnlåda. Håkansson polisanmälde Granberg för stölden, men återtog senare sin anmälan.
Värmbolsmordet i Katrineholms-Kuriren 1932.
Efter korsordslösandet skulle männen diska. Granberg sa senare, att Håkansson då gjorde ett "våldsamt närmande" mot honom. Granberg blev rasande och knuffade in den äldre mannen i vedspisen, så hårt att han studsade mot spisen och föll framåt i golvet. Granberg tog en yxa och slog ett dödande slag i Håkanssons bakhuvud.
Efteråt blev Granberg sittande i en soffa i flera timmar, innan han fick för sig att Håkansson skulle vakna till liv och vilja hämnas. Han skar upp pulsådern på Håkanssons ena handled och la en strypsnara runt hans hals och drog till. På kvällen gav han sig ut för att hämta tidningen och bläddrade febrilt igenom den, trots att det givetvis inte skulle kunna stå något om mordet där. Han försökte tända eld på villan, efter att ha tagit ett antal supar, men lyckas inte anlägga någon brand. Han stekte två ägg och åt dem och stal därefter det han hittade av värde i huset: bland annat 195 kronor, en radio, en pistol. Mitt i natten cyklade han iväg mot Vingåker på mordoffrets cykel.
Därifrån åkte han taxi till Örebro, där han köpte nya kläder, badade och tog in på Nya hotellet, där han stannade i åtta nätter. Därefter reste han till Stockholm.
Mordet på läraren i Värmbol upptäcktes inte förrän den 21 april, när Håkansson legat död i köket i fem veckor. Han hade före sin död sagt att han skulle resa bort, vilket gjorde att det tog tid innan grannarna reagerade. Under tiden mellan mordet och upptäckten hann Granberg gripas två gånger, för stöld och för "förskingring av frukt". Vid ett tillfälle tog polisen många av hans saker i beslag, däribland blodiga kläder.
Katrineholms-Kuriren den 22 april 1932, när den mördade Oskar Fredrik Håkansson äntligen hittats.
När mordet upptäcktes var Granberg hos polisen i Stockholm, där han fått sova över i häktet en natt eftersom han inte hade någonstans att ta vägen. Med upptäckten av den ihjälslagne läraren i Värmbol fick plötsligt de blodiga kläderna och några andra föremål i Granbergs bagage förklaringar. Efter några förhör erkände han den 29 april mordet på Håkansson.
Den 29 april 1932 kunde tidningen berätta att Granberg erkänt mordet på Håkansson.
Men polisen funderade vidare. Den första halvan av mars 1932 skedde flera mord i Sverige. Mordet på Håkansson var det sista i raden.
Den 2 mars, 13 dagar före Värmbolsmordet, skedde det som blivit känt som Mörtnäsmorden, där paret Hilma och Fritjof Zetterberg samt fru Zetterbergs syster Anna Hedström, misshandlades till döds med ett järnrör i Mörtnäs, på Värmdö utanför Stockholm. Polisen började utreda om Granberg kunde ha varit skyldig också till de morden.
Granberg hade bevisats vara brutal, han kände till området runt Mörtnäs och han bör ha varit i behov av pengar. En sjalett som saknades i hemmet i Mörtnäs såg ut som en sjalett i Granbergs packning. Minst tre vittnen tyckte sig ha sett Granberg i Mörtnäs och han saknade alibi för tiden, när trippelmorden skedde. Ett annat vittne pekade ut Granberg som den som timmarna efter Mörtnäsmorden lämnat in sin blodiga rock för lagning hos en skräddare i Stockholm.
Men Granberg kunde inte bindas till brotten i Mörtnäs och erkände inte heller. Mörtnäsmorden preskriberades 1957.
Den blommiga sjalen som förekom både i utredningen om Mörtnäsmorden och Värmbolsmordet.
Den 11 mars 1933 dömdes Granberg till åtta år och åtta månaders straffarbete för dråp, försök till mordbrand, stöld och hotellbedrägeri. Rätten ansåg dock att han skulle placeras på en vårdanstalt för "förminskat tillräkneliga", alltså lindrigt psykiskt sjuka.
1963 hade Granberg sedan länge avtjänat sitt straff och levde "någonstans i Uppland" med ny fru, enligt boken "Mordkommissionen efterlyser del 1" av Carl Olof Bernhardsson.
Karl Alfred Granberg avled 1984.
Värmbolsmordet har inte fått mycket medial uppmärksamhet, förutom precis när det skett. Det finns knappt något att läsa på nätet om det och det är nog få, även i Katrineholm, som ens känner till det. Förutom Mörtnäsmorden skedde de än idag uppmärksammade von Sydowska morden bara några dagar före Värmbolsmordet. Kanske hamnade det brutala mordet på den gamle läraren i skuggan av de mer spektakulära brotten.