Det var den 10 april som brukaren fick svårare att andas. Hen kände sig även trött och ville ha syrgas.
Jourläkaren gjorde bedömningen att brukaren drabbats av covid-19. Men när testet gjordes, i ett senare skede av vårdförloppet, visade det sig vara negativt. Istället misstänktes bakteriell orsak och brukaren fick penicillin.
Brukaren avled den 1 maj.
Eva Gyllhamn är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Katrineholms kommun. Det är också hon som undertecknat anmälan till Inspektionen för vård och omsorg-
Enligt henne är det en kombination av att andra orsaker och behandlingsalternativ till patientens symtom uteslöts och att vården ordinerades utan kommunikation med patient eller närstående, som ligger bakom anmälan.
Att det blivit fel i det här fallen menar hon beror på att man inte följt styrdokument och avtal.
Vad skulle ni ha gjort annorlunda?
– Man skulle ha utfört samtal med patient och närstående där den fortsatta vården planerats tillsammans utifrån den enskildes förutsättningar till behandling och/eller symtomlindring, skriver Gyllhamn i ett mejl till tidningen.
I anmälan skriver hon vidare att patient eller närstående inte heller fick möjlighet att delta i samtalet när beslut om palliativ vård sattes in.
Borde vårdtagaren ha testats för covid-19 tidigare?
– Ja, enligt gällande rutiner borde provtagning skett tidigare, skriver Gyllhamn.