Jan Andersson har fullt upp med att sopa grus om dagarna.
Kommunens årliga sandupptagningsperiod är här. Sedan några veckor tillbaka pågår arbetet med att sopa gång- och cykelbanor samt gator. I dagarna håller man främst på med gatorna i centrum.
På vintern sköter han plog- och saltbilen, men nu har han i stället satt dit en sopmaskin bakom lastbilen. Naturligtvis pratar vi om service- och teknikförvaltningens veteran Jan Andersson, som har hållit på med det här i ungefär tjugo år. Den här torsdagen får tidningens reporter hänga med honom på en tur i de centrala delarna av Katrineholm.
Färden går till Vasavägen, närmare bestämt utmed Södra skolan. Där har kollegorna på parkavdelningen redan varit framme med sina lövblåsar. Grus och löv från gräsmattan intill har blåsts ut på asfalten, så nu är det bara för Jan Andersson att slå på juiceblandarna på taket och köra i gång.
Med hjälp av en kontroll, som Jan bär runt midjan, styr han vinkeln och höjden på sopmaskinens borstar. I maskinen finns många liter vatten, som sprutas ut samtidigt som borstarna roterar. Anledningen är att det inte ska damma så mycket.
– Om vi ska sopa tidigt på morgonen åker vi ibland också ut och förvattnar gatorna kvällen innan med hjälp av vår slamsug, säger Jan.
Delar av Vasavägen är nu rensopad.
När en del av Vasavägen är klar är det dags för Odins väg och Torsgatan. Parkerade bilar gör dock att maskinen inte kommer åt överallt.
– Det blir aningens bökigt, men när vi har sopat färdigt till sommaren brukar vi ta upp resten när vi underhållssopar.
Hur många vändor som behöver köras beror på hur bred gatan är. Två till fyra gånger i vardera riktningen brukar räcka för Jan och lastbilen. Däremot brukar kollegorna komma efteråt och finjustera med kommunens två mindre sopmaskiner.
Gruset och annat skräp hamnar på lastbilens flak med hjälp av ett rullband.
I dag blir det dock inte så. Ena föraren har gått hem, medan sopmaskinen till den andra traktorn har gett upp och står på verkstaden för reparation. Med andra ord får Jan Andersson jobba ensam.
– Det är bara mars än och vi ligger i fas, så det är ingen fara, säger han.
På Torsgatan dyker en herre upp som äger en av fastigheterna intill vägen. Jan Andersson och mannen morsar på varandra.
– Han brukar hjälpa oss att sopa ut det som ligger närmast tomtkanten. Det är många som är glada över att vi kommer, säger Jan.
Stålborstarna måste bytas ut då och då.