Nyligen släppte arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv en rapport om hur effektiva kommunernas organisationer är. De anser att näringslivet är beroende av att den offentliga sektorn levererar välfärd av hög kvalitet, men till lägsta möjliga kostnad.
Ståndpunkten är att en ineffektiv kommun innebär slöseri med skattebetalarnas pengar. Därför ser de ett värde i att kommuner som driver sin verksamhet mer effektivt kan sänka kommunalskatten och att staten därmed inte behöver betala ut lika mycket i statsbidrag.
"De resurser som inte behöver nyttjas för att stötta krisande kommuner kan i stället användas för att genomföra tillväxtreformer, något som på sikt genererar mer i skatteintäkter till kommunsektorn", skriver Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt näringsliv.
I undersökningen har man med hjälp av olika variabler tittat på hur effektiva kommunerna är inom verksamhetsområdena grundskola, gymnasium, äldreomsorg och bibliotek. Dessa står i genomsnitt för ungefär 50 procent av kommunernas totala budgetar.
Utifrån det placerar sig Katrineholm på plats 217 av de 273 kommuner som ingår i undersökningen. Av alla kommuner i Sörmland, förutom Flen som inte ingår i underlaget, ligger Katrineholm sämst till med en siffra på 67 procents effektivitet.
Enligt rapporten skulle Katrineholms kommun kunna spara minst 392 miljoner kronor varje år inom de fyra verksamhetsområdena – utan att tumma på kvaliteten. Inom äldreomsorgen handlar det om 172 miljoner kronor och inom grundskolan 157 miljoner kronor.
Det är siffror som Johan Söderberg (S), kommunstyrelsens ordförande, ser som helt osannolika. Enligt honom är det inte troligt att mindre resurser på välfärden skulle öka kvaliteten i verksamheterna, i alla fall inte om det handlar om så här många miljoner.
– Vi kan säkerligen effektivisera flera delar av de kommunala verksamheterna med hjälp av ny teknik och andra arbetssätt, men inte så här mycket. Jag funderar på hur träffsäker den här modellen är. Utan att känna till det vetenskapliga bakom deras beräkningar känns det inte rimligt med tanke på vad jag känner till om de här verksamheterna. Jag är väldigt skeptisk, säger Johan Söderberg.
Oppositionsrådet Joha Frondelius (KD) tycker dock att rapporten är en indikation på vad kommunen håller på med.
– Vi har låga skolresultat och personal som mår dåligt inom äldreomsorgen, trots höga kostnader. Då måste vi fundera på vad som kan göras annorlunda. Kan vi lägga ut delar av verksamheten på entreprenad för att effektivisera, men ändå få bättre resultat, frågar han sig.
Tycker du själv att det är rimligt att spara minst 392 miljoner kronor?
– Om vi aldrig tidigare har analyserat det, hur ska man då kunna ha ett svar, säger Joha Frondelius.