För att skapa säkrare trafikmiljöer för främst oskyddade trafikanter, byggs många gupp och avsmalningar i Katrineholm. Förändringarna väcker ofta viss ilska hos bilister, som tycker att det blir svårare att ta sig fram genom centrum. Många oroas också över hur utryckningsfordon ska kunna ta sig fram snabbt och smidigt.
Sara Hedbäck har jobbat som ambulanssjuksköterska sedan 2006, och säger att det under dessa år har blivit svårare att ta sig fram i stan. De största problemen uppstår när de kör patienter som redan har mycket ont, exempelvis äldre som brutit höften.
– Vi kör extra sakta över guppen och försöker välja så guppfria gator som möjligt, men många patienter klagar ändå över att det är skumpigt.
För att underlätta för patienterna och samtidigt komma fram till Kullbergska så snabbt som möjligt, har Sara Hedbäck tillsammans med en kollega provåkt olika vägar, framför allt från Vingåkershållet, för att se vilken som går snabbast.
– Vi jämförde att köra sakta över guppen inne i stan och att köra förbileder. Vi kom fram till att det går snabbast att köra in via Österleden, även om det blir en omväg.
Att ta Vingåkersvägen in till centrum och sedan passera bland annat Järvenskolorna, är inget alternativ.
– Den vägen åker jag aldrig, det är väldigt skumpigt. Förbi Ica vid "blå hästen" är det också jobbigt, men där måste vi tyvärr ofta åka eftersom det bor många äldre där.
Att sitta och svära över upphöjningar och avsmalningar, är inget som ambulanspersonalen gör, menar Sara Hedbäck.
– Det har blivit svårare att ta sig fram, men det måste vägas mot allmänhetens säkerhet. Vi har lärt oss att gilla läget.
Robert Åkerström är en av gruppcheferna för polisens ingripandeverksamhet i Katrineholm. Han och hans kollegor som åker ut på larm har ibland riktigt bråttom.
– Jag kan inte påstå att det tar längre tid nu. Utryckningskörning i tätbebyggt område handlar alltid om att anpassa hastigheten. Men det är klart att det slår i bilarna i guppen, vi åker ju lite fortare än man ska över dem.
Även polisen har anpassat färdvägarna efter framkomligheten.
– Banansvängen på Vingåkersvägen, där vet vi av erfarenhet att det blir mycket köer. Ska vi till Vingåker på eftermiddagen försöker vi tar en annan väg.
Räddningstjänsten, där Patrik Mannsbart är ett av flera yttre befäl, har i åratal kritiserat exempelvis Talltullen och Scaniakorset.
– I Talltullen fick vi till och med befälsbilen så påkörd att den blev skrot. Men nu är Talltullen ombyggd och Scaniakorset har blivit rondell, säger han.
Guppen är jobbiga för räddningstjänstens tyngre fordon.
– När guppen kom flög det loss grejer från bilarna. Men vi vande oss och skruvade fast dem bättre. Förr var kommunens inställning att till exempel Linnévägen skulle vara utryckningsväg, utan avsmalningar och gupp. Men i dag finns egentligen inga bra stråk för oss.
Samtidigt tänker Patrik Mannsbart att det är så här man bygger i dag, för att centrum ska vara trevligare.
– Förut hade vi riksvägen rätt genom stan. Lastbilarna var nästan inne i sovrummet när vi hade stationen nere på stan. Så vill vi kanske inte heller ha det.
Kvarnen-korsningen är egentligen tydlig, tycker han.
– Gångare har företräde och alla andra ska följa högerregeln. Vill man förenkla kanske man borde ha väjningsplikt.