Det var på tisdagen som Miljöpartiet petade Carl Schlyter, ordförande i EU-nämnden, och Valter Mutt, utrikespolitisk talesperson, från sina utskottsposter i riksdagen. Bakgrunden är uttalanden kring bland annat värdlandsavtalet med Nato, där Miljöpartiet frångått kongressbeslut i kompromisser med regeringspartnern Socialdemokraterna.
Birger Schlaug, Vingåkersbon som var språkrör för Miljöpartiet på 80- och 90-talet, är på sin blogg kritisk till partiledningens agerande. Han menar att partipiskor och toppstyrning inte hör hemma i MP, och att partiets grundare Per Gahrton föraktade de andra partiernas bestraffningar av "obekväma" medlemmar.
Med en lång rad länkar pekar Schlaug på tillfällen då partiledningen, framför allt Gustav Fridolin, genom olika uttalanden gått emot partikongressens vilja i frågor som sex timmars arbetsdag och bolagisering av skola, vård och omsorg.
– Jag vet precis hur det var när jag var språkrör och vi skulle förhandla med Socialdemokraterna om budgeten. Göran Persson förklarade vad som gällde: för att Miljöpartiet skulle bli regeringsfähigt som han sa, då måste man sudda ut väldigt mycket av det som var grön politik, säger Birger Schlaug.
Nu hoppas han att Schlyter och Mutt fortsätter att driva opinion för grön politik, och att partiledningen accepterar det.
– Partiet vill ha tysta riksdagsledamöter. Man skulle vinna mycket på att vara väldigt tydlig med vad man själv vill, säger Schlaug.
Ylva G Karlsson (MP), gruppledare i Katrineholm, har större förståelse för partiledningens agerande.
– Jag har den största respekt för både Schlyter och Mutt, de är gröna kämpar. Men när man genomför förhandlingar får man hålla sig till det, att sitta i regering är ett lagarbete. Då kan man inte gå ut och propagera för sin egen politik, säger Karlsson.