Magdalena Norin, rektor på Järvenskolan, är glad över att skelettet, som ska ha bott på skolan i många år, fick ett värdigt avslut.
Mänskliga kvarlevor, som skelett och organ, var vanligt förekommande i skolundervisningen förr i tiden. I vissa skolor finns mänskliga kvarlevor kvar även i dag. Järvenskolans rektor Magdalena Norin berättar att de så sent som förra året gjorde sig av med ett skelett som visade sig vara riktigt.
– Vi hade ett, men det tog vi bort för ungefär ett år sedan. Ingen visste var det kom ifrån, vem det var eller hur gammalt det var. Vi frågade om någon ville ta hand om det, vi kollade med Länsstyrelsen om det fanns museum som ville ta över det, men ingen var intresserad, säger hon.
Att slänga det kändes inte rätt, berättar Magdalena Norin. I stället kontaktade de en begravningsbyrå.
– En begravningsbyrå var här och hämtade skelettet. De kom med en kista som de förde bort det i och sen begravdes det. Det hade inte känts bra att bara kasta skelettet. Det här blev mycket bättre, det kändes väldigt värdigt och fint.
Färden blev inte lång, utan den gick till Skogskyrkogårdens krematorium. Krematoriemästare Bo Jakobsson känner till händelsen och är ganska säker på att det var han som kremerade skolskelettet.
– Det var nog jag som kremerade det. Jag har för mig det. Det kändes bra att kunna hjälpa till med den biten.
Vad hände sen?
– Vi kremerade och gravsatte det i minneslunden här på Skogskyrkogården. Det känns som en bra sak att kunna göra. Jag trodde inte att det existerade i dag, att man hade mänskliga kvarlevor i skolan. Men det här var väldigt gammalt förstod jag det som, säger Bo Jakobsson.
Skolskelettet fick ett värdigt avslut och dennes aska vilar numera i minneslunden på Skogskyrkogården.
Att använda mänskliga kvarlevor i undervisningen tycker han känns väldigt förlegat.
– Jag tycker det är lite makabert att man har det i undervisningen. Nu tycker man ju det i alla fall, men så kanske det inte var förr. Men bra att det gick att ordna så här, att de tog kontakt med begravningsverksamheten i stället för att slänga.
Flera skolor, bland annat i Uppsala, har nyligen börjat rensa ut gamla skelett och bevarade organ, vilket Kurirens systertidning Upsala Nya Tidning rapporterat om. Även i Eskilstuna har man gjort sig av med gamla kvarlevor. För några år sedan fick nämligen begravningsbyrån Fonus rycka ut till en skola i Eskilstuna.
– Jag har kollegor som varit med om det. Det var på någon skola här i Eskilstuna, de hade hittat något organ och foster som vi hämtade och körde till krematoriet. De gravsattes sen anonymt i en minneslund i Eskilstuna, säger Thomas Winterquist, kundområdeschef på Fonus västra Sörmland.
"Jag tycker det är lite makabert att man har det i undervisningen. Nu tycker man ju det i alla fall, men så kanske det inte var förr", säger krematoriemästaren Bo Jakobsson om att använda mänskliga kvarlevor i skolundervisningen. Genrebild.
De kvarlevor som finns på skolor är ofta så gamla att ingen vet vem personen var eller hur de kom dit. Att människor donerar sina kvarlevor åt forskning händer, men då brukar det vara till de stora sjukhusen säger Thomas Winterquist.
– Det finns ju de som donerar till forskning, men det hamnar ju i regel på de stora sjukhusen som Akademiska. De som finns i skolorna måste ju vara jättegamla grejer och var man fått dem ifrån vet jag inte.
Han tycker precis som Magdalena Norin och Bo Jakobsson, att de mänskliga kvarlevor som rensats ut ur skolor förtjänar ett värdigt avslut.
– Det är fint att man inte bara slänger bort dem, utan att man tar hand om dem på ett värdigt sätt och begraver dem, säger Thomas Winterquist.
Förutom Järvens skelett känner Bo Jakobsson inte till att krematoriet tagit emot fler mänskliga kvarlevor som rensats ut ur skolor.