Grågåsen är en av Sveriges vanligaste gåsarter. Här landar den strax utanför Djulöbadet.
Flera boende vid Djulö har reagerat på att vi i år har fler sjöfåglar än vanligt. För en del har det blivit ett problem att fåglarna samlas i grupper på folks gräsmattor, och där lämnar stora mängder spillning efter sig. Jan Mattsson och hans fru bor egentligen i Avesta men är varje år sommargäster vid Djulö kvarn.
– Vi följer samma trend som gässen som kommer hit på sommaren, kan man säga. Men tidigt på morgnarna kan det vara 40 stycken gäss på gården och de skräpar ju ner en del. Samma problem gäller på Djulö camping, säger han.
Eftersom gässen inte har några naturliga fiender menar de att problemen blir värre för varje år. Men efter att han och andra boende i området skickade in en skrivelse till kommunen, där de bad om skyddsjakt på fåglarna, tycker han att det har gått fort.
– De har ju börjat lösa det här direkt när vi påkallade problemet, det tog bara någon dag.
Grågäss vid Djulöbadet.
Björn Granquist är kommunjägare i Katrineholm och känner väl till problemet med de nedskräpande fåglarna.
– Det där har jag hållit på med i flera år. De käkar upp allt spannmål för bönderna också och där hjälper jag så mycket jag kan på våren och skrämmer bort fåglarna. Sen får de ungar och i år är det extremt mycket ungar, det har väl varit gynnsamma förhållanden för dem, säger han.
Men hans ansvar gäller kommunens mark, de privata tomter som drabbas kan ha det svårare.
– Det är egentligen tomtägarnas eget ansvar men här kom det in en skrivelse där flera av dem hade gått ihop, så nu utreder jag hur man ska kunna bedriva skyddsjakt enligt de regler som finns. Vi kan också behöva söka ett nytt tillstånd från länsstyrelsen. Jag vill gärna ha det utrett så att vi följer regelverket, men jag har svårt att se att de inte kommer att hålla med.
De regler som finns, förklarar han, är rätt platsbegränsade, vilket kan göra det svårt med just fåglar.
– En fågel får jagas på platsen där den tillför skada, men om vi kommer till en tomt och de har flyttat sig till vattnet så utgör de ingen skada längre. Så vi ska försöka få en lösning, jag håller helt med dem som tycker att det är för mycket fåglar.
På flera håll runt om vid Djulö finns fågelspillning.
Kan reglerna ibland vara för byråkratiska?
– Det är bra att det finns regelverk som styr upp sånt här, även om vissa saker hade kunnat göras lite lättare. De finns för att skydda det vilda, för att man inte ska göra åverkan på naturen i onödan. Om vi skickar in en ansökan om att få skjuta 100 av 200 fåglar så kommer länsstyrelsen att skruva ner antalet. Och man vill inte heller skjuta för många, de ska ju få bo där, säger Björn Granquist.
Enligt Naturvårdsverket har antalet vilda gäss i Sverige ökat under en längre tid. Under tidigt 1990-tal uppskattade de att det fanns omkring 100 000 vilda gäss i landet, medan antalet under hösträkningen 2022 uppgick till över 500 000.
Sveriges vanligaste gåsart idag är den vitkindade gåsen, tätt följt av grågåsen. Stammen av kanadagås har nästan halverats sedan 2010 då den var landets vanligaste vilda gås.
Skrattmåsar, vuxna och juvenila, vid Djulöbadet.
Skrattmåsar och en strandskata slappar vid Djulöbadet.
Reagerar folk på att du är jägare och heter Björn?
– Ja, det händer ibland. En gång när jag var i Jämtland och jagade björn, då kunde jag inte använda mitt förnamn som signal när vi kommunicerade, för folk skulle bli så oroliga om någon ropade ”björn” över radion.