Nu startar den nationella kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt. Kampanjen riktar sig till tonåringar och unga vuxna och syftet med den är att uppmärksamma och förebygga våld i ungas relationer. En av dem som välkomnar kampanjen är Helena Janeling, kurator på ungdomsmottagningen i Katrineholm.
– Det är en väldigt bra kampanj. De här är ett ämne som behöver lyftas, säger hon.
I en studie som Stockholms universitet gjorde i fjol svarade nästan 60 procent av de tillfrågade mellan 15-19 år att de är eller har varit utsatta för våld i en kärleksrelation.
Helena Janeling och hennes kollegor i Katrineholm stöter också ganska ofta på de här frågorna.
– Upplevelsen är att vi pratar mer om våld i ungas nära relation i dag. Om det beror på att våldet har ökat eller att vi har blivit bättre på prata om det, att ungdomar är bättre på att prata om det, det vet vi inte, säger hon.
Våld kan utövas på många olika sätt. Det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller digitalt.
– Det finns så många olika typer om våld. Ibland begränsar vi våra tankar om vad våld är. Många gånger vet man inte heller om det handlar om våld eller inte. Var går gränserna?
Ibland stöter hon på unga som blir nedtryckta i sin relation eller som blir kallade saker. Men mer vanligt är det digitala och det sexuella våldet.
– Det digitala våldet handlar om kontroll, när den ena exempelvis vill ha tillgång till den andras mobil, kolla var den andra är och om partnern inte svarar direkt på ett meddelande så undrar man vad partnern håller på med.
Många gånger handlar det också om att skicka sms eller snap hela tiden.
– Det kan verka väldigt romantiskt att någon vill veta var jag är eller att få många sms av sin partner. Men det kan också bli för mycket. Jag kanske känner att jag inte hinner vara med mina kompisar för att jag ska svara min partner hela tiden, då blir det ett problem i relationen och då lyfter vi frågan om man ska ha det så här.
På ungdomsmottagningen i Katrineholm stöter man också ofta på frågor kring sexuellt våld.
– Många unga har funderingar på om man ska ställa upp på sex fast man inte är sugen själv. De brukar kalla det tjat-sex, att man känner att den andra vill så mycket att man till slut säger ja, fast det egentligen inte känns bra. Det är också en form av våld som man som ungdom kanske inte alltid tänker på. Man ska inte behöva ha sex om man inte vill.
Kampanjen Svartsjuka är inte romantik belyser mycket av detta och därför uppmanar Helena Janeling även vuxna att ta del av den, för att kunna stötta de unga.
– Många gånger kanske varken den som utsätter eller den som blir utsatt vet att det handlar om våld. Lyfter man det tidigt kanske man kan förhindra att det fortsätter.
Samtalen på ungdomsmottagningen leder också oftast till något positivt
– Många gånger blir det en förändring när ungdomarna går hem och pratar med sin partner. Det är det som är så bra med ungdomar, de är väldigt bra på att göra förändringar.
Till ungdomsmottagningen är alla mellan 13 och 23 år välkomna.
– Är man våldsutsatt kan man alltid få stöd hos oss, säger Helena Janeling.
I kommunen finns bland annat ungdomsteamet och relationsvåldsteamet, för den som är över 18. I regionen finns teamet för sexuellt våldsutsatta.