Att klara sig utan mat och dryck i 19 timmar är ingen konst. Det är nämligen så det ser ut för många muslimer under fastemånaden Ramadan, som firas av över en miljard muslimer varje år.
En av dem är katrineholmaren Nor Ali Gaal. Denna eftermiddag har han kommit till moskén i centrala Katrineholm för att be. Senaste gången han åt var klockan kvart i tre på natten, men han är trots det på bra humör.
- Om man har bra hälsa och är stark så är det inga problem, säger han.
Abdi Ismail är också i moskén av samma anledning. Han håller med.
- Det är som vanligt, man känner ingen skillnad. Det är jobbigt i början men sedan blir det lätt. Gud hjälper till.
Just bön är en väldigt central del av Ramadan. Under hela månaden ber man som muslim fem gånger om dagen och läser flitigt ur koranen. Äta får man göra först när solen har gått ner. Då väljer de flesta att äta tillsammans i hemmet.
Ramadan räknas som en helig månad och firas på liknande sätt i hela världen. Den inträffar under den nionde månaden i den muslimska kalendern då det tros vara samma månad som de första uppenbarelserna visade sig för profeten Muhammed. Utöver mat och dryck ska man avstå från sex, tobak och alkohol. Ett viktigt syfte med Ramadan är att på så sätt kunna rena själen och komma närmare Allah.
När på året som den infaller varierar, eftersom den muslimska kalendern är en månkalender och därför inte räknas på samma sätt som den gregorianska kalendern. Den avslutas genom att fastan bryts, i och med högtiden Eid al-Fitr.
- Det blir en stor fest i slutet, där vi skrattar, umgås och äter tillsammans. Man ska också ringa till sina släktingar. Vi klär upp oss och köper godis och nya kläder till barnen, berättar Nor Ali Gaal.
Men Ramadan är mer än bara fasta och firande. Själva ordet härstammar från "ramdá", som syftar på mark som bränts av solen. Förr i tiden innebar bränd mark lite mat. Just därför ger man zakat, allmosor, till de som har det sämre.
- Vi betalar mycket bistånd till fattiga. Under Ramadan måste man respektera människor, säga sanningen och inte göra någon illa. Ramadan är barmhärtighetens månad, säger Abdi Ismail.
Men att ge allmosor under Ramadan är inte lika självklart överallt. Det menar Jan Hjärpe, som är professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet.
- Jag tycker att det är något väldigt svenskt. Det går till exempel inte att säga så i Bangladesh, där många redan svälter, säger han.
Även om Ramadan är en viktig högtid så är det inte alla som deltar. De som är sjuka, gamla eller väldigt unga kan välja bort fastan. Detsamma gäller de som åker iväg på långa resor, har speciella yrken som till exempel läkare samt kvinnor som är gravida.
- Det finns inget tvång till att göra det. Det är samma sak som att vara hemma från jobbet när man har blivit sjuk, säger Abdi Ismail.
Ramadan firas också av de yngre. Nora Morad och Leyla Aljbore är 14 respektive 15 år gamla. De får ibland frågor om Ramadan från kompisar.
- Många tror att det är jättejobbigt men tycker också att det är spännande och coolt att vi verkligen klarar av det, säger Leyla Aljbore.
När kvällen väl kommer börjar de flesta med att äta något lätt, oftast dadlar och mjölk eller vatten. Att vräka i sig mat kan vara skadligt för kroppen. Det ironiska med fastemånaden är att många går upp i vikt, eftersom de äter all mat under kvällstid.
- Det blir mycket mat från hemlandet. Vi äter ofta ris och köttgrytor, som brukar vara rätt kryddiga. Det är det mest klassiska, säger Nora Morad.