I Katrineholms kommun är 2,9 procent av grundskoleeleverna inskrivna i den anpassade skolan, som tidigare kallades för särskolan. Det har skett en ökning i hela landet, bara under de senaste fyra åren.
Den anpassade skolan, som tidigare hette särskolan, växer i hela landet. De senaste fyra åren har det skett en nationell ökning med 0,31 procentenheter i den anpassade grundskolan. Orsaken till ökningen är det ingen som riktigt kan fastslå. Katrineholms kommun ligger på fjärde plats på listan över kommuner med den högsta andelen elever i anpassad grundskola.
– Vi har tittat på det, och noterat det under en längre tid. Vi undrar så klart varför. Tyvärr kan ingen expertis eller forskning ge tydligt svar på vad det beror på, säger Johan Lindeberg, skolchef i Katrineholms kommun.
Han har däremot egna reflektioner.
– Jag tror det beror på flera faktorer. Dels utreds långt fler barn idag än tidigare, och dels tror jag att man är duktigare på att identifiera intellektuella funktionsnedsättningar, säger Johan Lindeberg. Han tillägger:
– Sedan finns det så klart alltid en oro över att det är andra saker som spelar in, att testen ger fel indikationer och påverkar resultatet, när det till exempel finns en komplicerad språkstörning eller något annat som ligger i botten.
Är behoven i Katrineholms kommun större, eller finns det mer resurser jämfört med andra kommuner? Frågan ställdes till Johan Lindeberg.
– Jag tror det kan vara en kombination av flera faktorer. Katrineholms verksamhet har ett gott rykte. Vi tar emot elever från närliggande kommuner, och en del väljer att flytta hit just för det. Det är svårt att säga varför Katrineholm har en hög andel, men vi kan konstatera att vi ligger högt och har gjort även i ett historiskt perspektiv, säger Johan Lindeberg.
Therese Lindahl, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, säger till TT att elever även ska kunna skrivas ut ur den anpassade skolan om anpassningarna fungerar. Men vissa kommuner brister och man hinner inte med uppföljningarna, säger hon. Konsekvenserna kan bli att elever går i den anpassade skolan trots att de inte behöver det.
– Risken finns alltid att barn hamnar där fast de inte borde. Vi har en gedigen process, där bland annat psykologiska och medicinska utredningar genomförs. Elevernas utveckling följs regelbundet upp, vanligtvis görs det oftare än var sjätte månad, säger Johan Lindeberg.
Han berättar att det finns olika delar inom den anpassade skolan. En del går integrerat i den vanliga skolan, men följer den anpassade skolans läroplan. De barn med en högre intellektuell funktionsnedsättning går istället i det som tidigare kallades för träningsskola. De följer en helt annan kursplan, och läser ämnesområden. Uppföljningarna ser därför olika ut beroende på vilken del av skolan det gäller, berättar Johan Lindeberg.
"Dels utreds långt fler barn idag än tidigare, och dels tror jag att man är duktigare på att identifiera intellektuella funktionsnedsättningar'', säger Johan Lindeberg, skolchef i Katrineholms kommun.
Bör utredningarna ses över, med tanke på att Katrineholm ligger på fjärde plats?
– Jag bedömer att utredningarna håller en hög kvalitet. Sedan behöver vi ständigt ha en dialog kring hur resultaten ska tolkas och vilken bedömning som ska göras. Jag har stort förtroende för utredningsarbetet, svarar Johan Lindeberg. Han tillägger:
– Jag tänker även att vi självklart alltid granskar och jämför vår egen verksamhet med andra delar av landet. Det handlar om att hålla sig uppdaterad om forskning, och om övriga Sveriges praktik på området.
Räcker resurserna till?
– Ökar eleverna, så ökar budgeten. På så sätt har inte ökningen påverkat vår verksamhet, säger Johan Lindeberg.