På söndag arrangeras en första träff i Nävertorpskyrkans lokaler.
Gunilla Celing och Glenn Hellgren, som båda har egna erfarenheter, har bjudit in personer som de vet är anhöriga.
Men andra anhöriga och vänner till någon som har begått självmord är också välkomna. Både katrineholmare och Vingåkersbor är välkomna.
‒Första gången tänker vi att vi gör en runda där var och en får berätta om sina erfarenheter, säger Gunilla Celing.
När hennes son tog livet av sig fick hon många gånger resa för att få stöd i grupp.
‒Jag åkte själv på grupp först till Nyköping och sedan till Linköping. Det var långt att åka men jag märkte hur mycket det gav.
‒Det var det bästa, att träffa andra som hade samma erfarenhet. Man kände sig inte så ensam.
Gunilla Celing hade dock gärna haft närmare till de andra deltagarna.
‒Jag saknade att ha en grupp nära. Jag kände att jag hade behov av att prata lite mellan träffarna. Och hade gärna fortsatt efter de tio gångerna. Lär man känna andra kan man kanske ha en långvarig kontakt. Det är svårare när inte träffarna är på orten.
Tanken är att träffarna i Katrineholm ska vara återkommande en gång i månaden.
‒Vi är öppna för att lyssna på var och ens behov. Men det är de tankarna vi har just nu, för att ha något att erbjuda. De som kommer kanske vill träffas oftare.
Stödgruppen arrangeras i samverkan mellan Spes och Svenska kyrkan.