Sedan 1980 har de gröna ytorna blivit fler i vår stadsbild. Nu studerar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet hur framtidens gröna ytor ska se ut. Ett förslag är att vissa av dagens gräsmattor ska ersättas med ängsmark. I projektet vill de bland annat se hur människor reagerar på en äng istället för gräs. Michael Antonsen är parkchef på service- och teknikförvaltningen i Katrineholm och känner till forskningen.
– Jag är inte främmande inför det om det finns rätt investeringar och verktyg, berättar han.
Michael Antonsen menar att det kan ta flera år att anlägga en äng och att de nya grönområdena säkert skulle få blandade reaktioner.
– Det är många om och men. Jord där gräs växer är ofta för näringsrik och då får man ta bort allt och börja om. Jag kan tänka mig att ängen skulle kunna upplevas som skräpig i perioder eftersom gräset och blommorna ska ligga kvar och fröa efter klippning, säger han.
Det kostar mer att anlägga en äng än en gräsmatta, men ängen kräver inte samma kontinuerliga underhåll som en gräsmatta. Michael Antonsen är osäker på huruvida det skulle vara lönsamt för Katrineholms kommun att ersätta gräs med äng.
– Det beror på maskinkostnaden för klippningen. Jag tror att vi kommer att titta på hur de större kommunerna som just nu experimenterar med det här kommer att utvärdera innan vi hoppar på tåget.
En äng och en gräsmatta är två olika ytor. Gräsmattan är mer slitstark för vistelse medan ängen har en större biologisk mångfald och gör gott för fjärliar och fåglar. Kommunen prioriterar biologisk mångfald och kan mycket väl anlägga äng vid genomfarter och trädgrupper. I parkerna ska det dock vara gräs, menar Michael Antonsen.