Att personer i vissa yrkeskategorier får mer skäll än andra är ingenting nytt. Kanske handlar det om en p-bot som upprör eller en läkartid som inte finns. Peter Henriksson är säkerhetschef på Katrineholms kommun, men har tidigare jobbat som både lärare och polis. Numera möts han aldrig av kritik, något han tror beror på att han inte sitter i frontlinjen. Men som polis var läget annorlunda.
– Det är ofta enskilda poliser som får ta skiten, vilket är fel. Det är strukturella problem längre upp i ledet och det är personerna där som ska stå till svars för detta. Otydligt ledarskap kan vara en anledning till att polisens arbete inte fungerar jättebra, vilket kan få allmänheten att kritisera den enskilda individen som är närmast i ledet, säger Peter Henriksson.
Han tycker också att polisen måste bli bättre på att kommunicera med sina medborgare. Samtidigt tycker han att den som exempelvis begått ett brott, särskilt trafikrelaterade sådana måste kunna erkänna sina misstag och förstå vidden av varför polisen finns i trafiken.
– Det behövs mänskliga poliser och i bland gör de fel. Något även snickare, journalister och advokater gör. Men okunskap leder ibland till att polisen får ta höga smällar och i stället för att erkänna sitt misstag när någon gjort bort sig så går man till anfall. Ungdomar och grovt kriminella visar oftast respekt, det är framförallt medelålders män som begått mindre brott som blir argast. Även massmedia har ett ansvar, säger han.
Ulf Lundberg är professor i psykologi på Stockholms universitet. Han berättar att det är flera yrken som sticker ut vad gäller utskälldhet. Bland annat nämner han parkeringsvakter, socialsekreterare och poliser. När människor har olika syn på saker eller omedvetet har gjort sig skyldig till något, exempelvis en felparkering, är det många som blir aggressiva och känner sig orättvist behandlade. Lundberg säger att brist på kontroll i en sådan situation och när någon inkräktat på ens område kan vara anledningen till att man blir aggressiv. Ofta går det ut över någon som bara gjort sitt jobb.
– Kanske är det någon som har kontakt med socialtjänsten och inte får det stöd som man tänkt sig. Detta kan leda till att man blir arg och att det går ut över den som är närmast, utan att det behöver vara dennes ansvar, säger Ulf Lundberg.
Han tycker det är bättre att ta diskussionen på andra, mer konstruktiva sätt.
– Det är viktigt att tänka på att det inte är en person som gör det av illvilja, utan bara sköter sitt jobb. I stället finns det chans att överklaga beslut eller ta debatten om olika regelsystem för att påverka, än att gå på den enskilda individen, säger han.
Att personer i utskällda yrken ska försöka att inte ta åt sig och i stället visa medkänsla, är ett förslag han ger. Samtidigt finns det de som utövar sin makt och gör folk arga.
– Man ska försöka att inte bli provocerad och själv inte svara med aggressivitet, utan i stället visa medkänsla med den som är drabbad. Det finns också de som utövar makt i sitt yrke och då får man ha förståelse för att folk reagerar, säger Ulf Lundberg.