När kilopris på avfallet i sopkärlet blev viktbaserat för elva år sedan var det ett verktyg som skulle få katrineholmarna att slänga mindre och återvinna mer.
Av rädsla för sopdumpning, hos grannen eller i skogen, sattes kilopriset relativt lågt – 1,25 kronor per kilo.
Men med några kilos svängning upp och ner har antal kilo i soptunnan legat stadigt runt 200 kilo per person och år. Totalt, i Katrineholms kommun, blir det nästan 7 000 ton sopor varje år.
– Vi är inte nöjda, i grund och botten är vårt uppdrag att minska mängden avfall, säger Helen Sylvefjord, affärsområdeschef för kommunikation och kundservice på Sörmland vatten.
Hög- och lågkonjunktur avspeglas även i sopstatistiken. Med mycket pengar på fickan ökar konsumtionen – och avfallet, trots att kilopriset har höjts till 1,75 kronor.
Större effekt än kilopriset har gröna påsen haft på katrineholmarnas sopbeteende. Den lanserades tillsammans med en informationskampanj 2016.
– Då såg vi ett trendbrott när gemene man fick upp ögonen för återvinning av matavfallet, säger Sylvefjord.
Ingen av Sörmland vattens ägare, Katrineholms, Vingåkers och Flens kommuner, har flaggat för en förändring av sopsystemet. Men företaget tittar på andra lösningar med mer återvinning på hemmaplan hos kunden. I Eskilstuna sorteras olika typer av återvinning och avfall i påsar med olika färger. I Norrköping används sopkärl med separata fack för bland annat glas, papper och metall.