468 kilo metall samlades in från krematoriet

När en död människa kremeras måste alla metaller återvinnas. I fjol lämnade Katrineholms krematorium in 468 kilo metall till återvinning.

"Vi brukade passa på när vi grävde kistgravar, vi grävde dem lite djupare för att bli av med metallresterna. Det fanns ingen återvinning på den tiden", berättar Bo Jakobsson, krematorievaktmästare.

"Vi brukade passa på när vi grävde kistgravar, vi grävde dem lite djupare för att bli av med metallresterna. Det fanns ingen återvinning på den tiden", berättar Bo Jakobsson, krematorievaktmästare.

Foto: Stina Järperud

Katrineholm2022-02-27 08:01

Alla metaller som inte förbränns i samband med kremering ska återvinnas och ersättningen från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden. Det beslutades efter en ändring i begravningslagen 2016. Dessförinnan grävdes metallerna ner på kyrkogårdarna.

– Vi grävde ner det i gravkvarteren. Vi brukade passa på när vi grävde kistgravar, vi grävde dem lite djupare för att bli av med metallresterna. Det fanns ingen återvinning på den tiden, berättar Bo Jakobsson, krematorievaktmästare.

Det som gick skulle dock ner i urnan.

– Det är sällan man får ner en höftled och sådana stora saker i en urna. Det viktigaste är ju att askan får plats, säger Bo Jakobsson.

undefined
Enligt krematorievaktmästare Bo Jakosson görs normalt 600 kremeringar i Skogskapellet varje år.

En kremering av en död människa tar mellan 70 och 90 minuter. Varje år görs normalt 600 kremeringar i Skogskapellet i Katrineholm.

– När kremeringen är klar rakar vi ut allt från ugnen, som hamnar i en asklåda.

Därefter går resterna genom en askberedare.

– Skelettet måste beredas för att få plats i urnan. I den här askberedaren separeras metallen. När det är klart ligger metallen i en speciell låda.

undefined
Så här kan det se ut i asklådan efter kremering.

Det handlar om metaller från både kistan och kroppen, bland annat järn, titan och ädelmetall.

– Alla metaller skickas sedan härifrån till återvinning. Vi lägger det i mindre containrar och sedan kommer en firma och hämtar dessa ett par tre gånger om året.

Lådorna vägs i samband med att de hämtas. Metallernas körs därefter till ett återvinningsföretag i Karlstad, som Svenska kyrkan har avtal med.

– När de täckt sina kostnader går överskottet till Allmänna arvsfonden, berättar Bo Jakobsson.

Katrineholms krematorium har mellan åren 2017-2020 lämnat 600 kilo metall till återvinning. Cirka 275 kilo av detta var titan.

2017 inbringade kremeringarna vid Skogskapellet i Katrineholm 705 311 kronor. Årets därpå låg summan på 541 311 kronor. 2019 inbringade metallerna 453 751 kronor och årets därpå 818 118 kronor. Det innebär sammanlagt 2 518 491 kronor.

I fjol lämnades 468 kilo metall till återvinning. Hur mycket pengar det inbringade till Allmänna arvsfonden är dock ännu inte redovisat.

Allmänna arvsfonden instiftades av riksdagen 1928. Dit tillfaller även medel från de dödsbon som inte har någon arvinge, alltså när det inte finns någon släkting närmare än kusin eller något skrivet testamente. Föreningar och andra ideella organisationer kan söka projektstöd ur fonden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!