Brasilianska Andréa Camargo deltog i ett midsommarfirande för första gången. Passande nog bar hon, som många andra, en vacker blomkrans.
För Andréa Camargo var midsommarfirandet på Djulö camping det första någonsin.
– Jag kommer från Brasilien, så jag är mest nyfiken på att se hur den svenska midsommartraditionen går till, sa hon.
Trots att firandet var hennes första, bar hon passande nog en blomsterkrans på huvudet.
Efter en kort uppvärmning med huvud, axlar, knä och tå bildades tre stora ringar runt midsommarstången. Snart nog dansade och hoppade stora som små till tonerna av Jungfru skär, Små grodorna och Vi äro musikanter.
Solen stod högt när katrineholmarna äntligen fick dansa runt stången på Djulö camping på midsommarfton igen.
Midsommarstången hade klätts i björkris, rosa pioner och svenska flaggor, och det krävdes ett tiotal personer för att resa den. Men för den som inte var villig att visa upp sina dansförmågor fanns en uppsjö av andra aktiviteter; hoppborg, häst och vagn och tipspromenad var några av dem. Utöver att sjunga, dansa och leka var det många som försökte svalka sig, antingen genom att köpa en glass i kiosken eller att ta ett dopp i det blå.
Den som hellre satt still än dansade kunde få åka en tur med Pär Erikssons vagn, som drogs av en stor häst.
Pär Eriksson och hans häst jobbar till vardags med skogsbruk, men året innan pandemin testade de att erbjuda en åktur med häst och vagn på Djulö på midsommarafton. I år var de där igen.
– Min bror höll i häst och vagn-turerna vid Julitas midsommarfirande i 19 år, så jag tänkte att det kan väl jag också testa, sa Pär Eriksson.